Flyktingarna kan lyfta landsbygden

Om flyktingarna får chansen att starta ett nytt liv i Sverige kan vi bygga upp vår landsbygd igen.

Det händer ibland att jag lämnar min urbana komfortzon med sina välbekanta stadsgator där jag känner mig både hemma och välkommen.

Det händer ibland att jag reser ut på landet.

Och ofta känns det mer exotiskt att passera genom svensk landsbygd än att strosa runt i Queens eller Belleville eller Shoreditch. Mer exotiskt – men också mer ledsamt.

Gammal som jag är minns jag den svenska landsbygden där jag växte upp som ett välmående och välskött litet schlaraffenland där livet gick sin gilla gång och det mesta var ordning och reda och pengar på fredag.

I dag är det annorlunda. Byar och samhällen som brukade ­blomstra är nu sargade och ­trasiga, likt rostiga gamla cyklar eller fot­bollar där luften pyst ur.

Övergivna platser där fram­tiden flytt sin kos och tagit hopp och stolthet med sig. Igenbommade butiker, nedlagda postkontor, övervuxen järnvägsräls, sprucken asfalt.

Faktum är att 250 av landets 290 kommuner i dag tappar sina unga, som flyttar hemifrån och aldrig kommer tillbaka. Det visar färska siffror från Internationella ­Handelshögskolan i Jönköping.

Lika statistiskt säkerställt är att Sverige­demokraterna är som störst där landet är som trasigast (med undantag för Skåne som ­behåller sin främlingsfientliga särställning).

Att inkvartera trasiga, skadade flyktingar i dessa trasiga, skadade miljöer är som upplagt för trubbel.­ Att kräva empati och medkänsla från svenska landsbygdsbor som upplever sig svikna är att begära mycket. Det behöver man inte gilla Jimmy Åkesson för att begripa. Men nog borde det gå att slå två flugor i en smäll?

Det finns ett begrepp som kallas kontraurbanisering, med människor som aktivt väljer att flytta till landsbygden. Gröna vågen kallades det på 1970-talet. Tänk tyskar som finner sitt lugna och tysta paradis i Värmland. Professor Erik Westholm vid Sveriges lantbruksuniversitet uppmanar oss att fokusera på vad inflyttarna kan tillföra.

Där någonstans ligger nyckeln till framtiden för den svenska landsbygden – och kanske också en bättre fungerande flykting­politik?

De är trasiga och skadade efter hemska upplevelser och flykt. Men de är handlingskraftiga och djärva. Annars hade dom inte kommit ända hit.

Tänk en ny flykting­politik där dessa människor ges möjligheten att starta om sina liv som delaktiga i uppbyggnaden av den svenska landsbygden. Där de blir välkomnade i stället för hatade.

På köpet skulle vi skicka ut SD på den sista färden.

Följ ämnen i artikeln