Ännu mer Nato-trassel efter HD:s beslut om Turkiet
Högsta domstolen meddelade i dag ett beslut som mycket väl kan ställa till med ytterligare trassel i Natoförhandlingarna med Turkiet.
En journalist som av president Erdogan pekas ut som terrorist lämnas inte ut från Sverige.
Statsminister Ulf Kristerssons och president Recep Tayyip Erdogans presskonferens i Ankara för en dryg månad sedan vållade sannerligen rubriker.
Förhoppningen med besöket var att lösa upp knutar, men värden var inte bara butter och svårflirtad utan passade även på att leverera ett nytt krav för att godkänna den svenska Natoansökan.
– En person befinner sig i Sverige, och jag kommer nämna honom vid namn: Bülent Kenes. Det är av största vikt att han utlämnas till oss. Och vi vill att Sverige agerar med mer känsla, förkunnade Erdogan.
Nu är ordningen i ett land som Sverige så pass besvärlig att politikerna inte alltid kan fatta beslut utifrån en despots uppfattning om hur saker och ting ska skötas.
Inte minst lagen ställer till med förtret, vilket dagens beslut från Högsta domstolen är en påminnelse så god som någon om.
HD gör nämligen i ett yttrande till regeringen tumme ner till Turkiets begäran om att lämna ut Bülent Kenes, en journalist och debattör som hade en lång och framstående karriär i sitt hemland innan han efter försöket till militärkupp 2016 flydde till Sverige.
I Ankaras begäran om att lämna ut Kenes påstås det att han var chefredaktör för en tidning som propagerade för Gülenrörelsen, ett nätverk som engagerar sig i sociala och religiösa frågor och som har gjort sig känd för en mild tolkning av islam.
Erdogan har anklagat den i Turkiet terrorklassade rörelsen för att ligga baskom kuppförsöket.
Men någon kriminalisering av deltagande i en terrororganisation finns inte i Sverige, konstaterar justitieråden.
Och eftersom en förutsättning för utlämning är ett brott som enligt svensk lag ger minst ett års fängelse, blir det inte tal om att sätta Kenes på ett plan till Turkiet.
Men inte nog med det. HD påpekar också att exiljournalisten har beviljats flyktingstatus på grund av risk för förföljelse till följd av sin politiska uppfattning.
Det är ytterligare ett skäl till att säga nej till Erdogans önskemål.
Nu är det förvisso regeringen som slutgiltigt fattar beslut i frågan. Men dagens yttrande är bindande för den.
Utrikesminister Billström kan sitta på sitt tjänsterum i Arvfurstens palats och muttra och svära hur mycket han vill, statsminister Kristersson må sträcka sig efter närmaste burk med blodtryckssänkande medicin.
Det finns inte ett dugg de kan göra åt saken.
Frågan är då vilken betydelse avgörandet får för Natoförhandlingarna.
Det bör inte komma som en överraskning för Erdogan, i vart fall inte om han har någotsånär pålästa medarbetare.
Med tanke på hur de svenska paragrafer som är aktuella i sammanhanget är utformade, är beskedet ungefär lika överraskande som att Carola även i år sjunger julsånger från någon scen.
Att Riksåklagaren tidigare har meddelat att det finns hinder mot utlämning var för övrigt en tydlig vink om vad som vänta skulle.
I en annan värld hade inte HD:s avgörande ställt till med problem. I den överenskommelse som Sverige och Finland har ingått med Turkiet om vägen till Natomedlemskap är det nämligen tydligt markerat att den Europeiska utlämningskonventionen ska följas.
Men Erdogan vore inte Erdogan om han inte förr eller senare skulle vädra missnöje över att Kenes är kvar i Åkersberga och använda detta faktum som argument för att Sverige inte uppfyller sina åtaganden.
Och det går inte att utesluta att det här och där mellan Ystad och Haparanda fräses ilsket över jobbiga jurister som tycks älska att sätta käppar i hjulen.
Betänk då att de länder där domstolarna lyder den politiska maktens minsta vink i regel är mindre trevliga att bo i.
Sverige är inte ett av de länderna. Det finns anledning att känna tacksamhet för det.