Skatt på onyttigheter ett fett dåligt förslag
Det är obegripligt för att det är så motsägelsefullt.
Vi springer, cyklar och käkar nyttigt som aldrig förr.
Men samtidigt blir vi fetare och fetare.
Ingen kan ha undgått den närmast religiösa väckelserörelse som drabbat Sverige. Vi löper, cyklar, powerwalkar och barnvagnsjoggar som aldrig förr. Den som inte tar en runda på lunchen betraktas nästan som samhällsfarlig.
99 kronor för en påstått extra hälsosam linssoppa, minst det dubbla för ett undergörande blåbärspreparat, surdegsbröd, gojibär och kanske rentav en tallrik gammeldags havregrynsgröt. Utan sylt.
Den moderna religionsutövningen tar sig många uttryck - och en del tjänar givetvis pengar på de nya rörelse- och kostidealen.
Men det är inte en sann bild av utvecklingen. I själva verket blir vi bara fetare och fetare. Det vill säga alltmer ohälsosamma.
I veckan släppte FN-organet WHO en ny prognos för fetman i Europa. De talade om en blivande hälsokris av ofantliga proportioner. En av författarna kallade det för en epidemi. Som fågelinfluensan.
Sverige är ett av de länder där fetman ökar snabbast. För fem år sedan ansågs hälften av svenskarna vara överviktiga. 2030 kommer det vara två av tre.
De sjukligt överviktiga ser ut fördubblas. Från 13 procent för fem år sedan till 24 procent om femton år.
Bara ett enda land går emot strömmen, Nederländerna, där både andelen överviktiga och feta minskar.
Tyvärr är WHO inte de enda som hävdar att fetman i Sverige kommer att öka. Enligt den nationella hälsoenkäten är ökningen störst i åldrarna 45 och 64 år där 62 procent var överviktiga eller feta 2013. Bland dem under 30 år var siffran då densamma som tio år tidigare.
Frågan är alltså vad som kan göras åt fetmaexplosionen. I Norge finns en sockerskatt sedan 1980-talet. I Finland har de höjt skatten på läsk, godis och glass.
Danmark hade under ett år en särskilt fettskatt. Men den avskaffades i slutet av 2012 samtidigt som planerna på en sockerskatt ställdes in. Fettskatten påverkade nämligen inte konsumtionen, folk köpte feta pastejer och vispgrädde ändå. Det borde folkhälsominister Gabriel Wikström (S) tänka på när han förordar skatt på fett.
Folkhälsoinstitutet pekar inte heller ut skatter som en möjlighet. I deras värld handlar det helt enkelt om att få oss på fötter, inte sitta still.
Rekreationsområden i närheten av bostäder, vägar som barnen kan gå till skolan på, skolgårdar som uppmuntrar till aktivitet, fysisk aktivitet på recept och för behandling av sjukdomar.
Det är för få som är trendigt hälsosamma. Soffpotatisarna är fler.