Xis nya hot mot Taiwan

Hon är president i en självstyrande demokrati.

Men frågar du Kinas ledare Xi Jinping får Taiwans ledare Tsai Ing-wen inte resa vart hon vill och inte träffa vem hon vill.

När hon inte fogar sig hotar Xi med repressalier.

Stormaktskampen mellan Kina och USA trappas hela tiden upp. I centrum, står den lilla ön Taiwan med 24 miljoner invånare. Ett land som utvecklats till en av Asiens främsta demokratier men som Kina gör anspråk på.

Kina tänker ta Taiwan med våld om så krävs. Det har Xi Jinping upprepat flera gånger.

Samtidigt har USA:s president Joe Biden tre gånger lovat att USA tänker försvara ön ifall Kina attackerar.

I potten ligger alltså en militär konfrontation mellan supermakten USA och dess främsta rival Kina. Båda kärnvapenmakter.

Känns väl sådär i ett läge då USA och Europa redan befinner sig i en indirekt militär konflikt med Ryssland över Ukrainas rätt till självbestämmande.

Tsai Ing-wen besöker den närmaste veckan smånationerna Belize och Guatemala. Två av bara 13 länder som vågar ha normala diplomatiska relationer med Taiwan. Resten har böjt sig för Kinas krav att det bara går att ha diplomatiska relationer med ”ett Kina”, kommunist-Kina.

Det kontroversiella är att Tsai Ing-wen ”mellanlandar” två gånger i USA.

Det har fått Kina att gå i taket.

Taiwans president Tsai Ing-wen lämnar ett hotell i New York, onsdagen den 29 mars.

På hemvägen ska Taiwans president nämligen stanna till i Kalifornien för att träffa talmannen i USA:s representanthus, Kevin McCarthy. Han räknas som USA:s mäktigaste man, efter presidenten.

Det är inget officiellt besök men Kina kan ändå inte acceptera det. Peking kallar det en provokation eftersom USA officiellt bara erkänner att det finns ett Kina, det som leds av kommunistpartiets chef Xi Jinping.

 

Tog hus i helsike

Tidigare har Kina sällan bråkat när Taiwans ledare inofficiellt besökt USA. Men i dag är tonläget mellan USA och Kina ett helt annat. Det spelar ingen roll att USA försöker lugna Kina genom att kalla det mellanlandning.

Kina reagerade dagen före Tsai Ing-wen avresa med att varna för ”resoluta motåtgärder”.

Exakt vilka repressalier Kina tänker svara med är oklart. Men när den förre talmannen i representanthuset, demokraten Nancy Pelosi, besökte Taiwan i augusti förra året tog det hus i helsike.

Bortsett från alla verbala hot drog Kina igång ett batteri av militära aktioner mot Taiwan. Man genomförde en militärövning som Taiwan och väst anser var en övning för hur man i händelse av en invasion ska utsätta Taiwan för en blockad som gör det omöjligt för omvärlden att stötta ö-nationen med vapen eller förnödenheter.

Kinesiska bombplan och stridsflyg flög in i Taiwans militära luftförsvarszon i ett aldrig tidigare skådat antal. Man sköt missiler rakt över ön.

Förhoppningsvis blir det inte lika allvarligt den här gången eftersom mötet sker i USA och inte i Taiwan.

Kevin McCarthy, talman i USA:s representanthus.

Mycket kommer att hänga på hur mötet genomförs och vad Tsai Ing-wen säger inför och efter mötet. Vid tidigare besök av taiwanesiska presidenter har USA varit noga med att de genomförs tämligen diskret utan presskonferenser eller andra officiella attribut.

 

Skrämma väljarna

Den här gången kommer dock mediauppmärksamheten kring besöket att vara enorm och även om USA försöker begränsa exponeringen av mötet mellan Tsai Ing-wen och McCarthy är risken uppenbar att Kina kommer att utnyttja tillfället för att återigen markera att ön är en del av Kina.

Situationen kompliceras för Kina av att det i januari nästa år är val i Taiwan. 

En majoritet av öns befolkning ser sig numera som taiwaneser snarare än kineser och vill bevara sin demokrati. Samtidigt finns det ett Kina-vänligt parti som fortfarande tror att det går att bevara självstyret och ändå ha nära förbindelser med Kina.

Om Kina uppträder alltför hotfullt mot Taiwan efter presidentens USA-möte är risken att Peking skrämmer taiwaneserna att rösta för Tsai Ing-wens parti PPP, även om hon inte får ställa upp för en tredje period.

Frågan är dock om Peking bryr sig.

Länge förde Kinas ledning fram konceptet ”ett land, två system” som lösningen för både Hongkong och Taiwan.

Men i och med den nya säkerhetslagen och Kinas de facto nedstängning av Hongkongs demokrati har ”ett land, två system” förlorat sin trovärdighet. 

Kinas president Xi Jinping.

Ett pris Xi Jinping var villig att betala för att få stopp på demokrativågen i Hongkong. Lika lite kan han i längden acceptera ett blomstrande och demokratiskt Taiwan som kan bli en förebild för miljontals kineser som någon gång i framtiden inte längre nöjer sig med att leva under totalt åsiktsförtryck i utbyte mot förbättrat välstånd.

 

Farligt skyltfönster

Taiwan blir ett farligt demokratiskt skyltfönster för Xi Jinpings kommunistparti på samma sätt som Ukraina riskerade att bli det för Putin.

För USA är det också en svår balansgång. Man vill avskräcka Kina från alla planer på att invadera Taiwan, nu eller någon gång i framtiden, men man vill av många skäl inte heller utkämpa ett krig med Kina.

Handeln mellan USA och Kina är omfattande. Ett krig mellan dem skulle allvarligt skada världsekonomin. Joe Biden har just nu händerna fulla med att få fram ammunition, vapen och annat stöd till Ukraina. Det är tveksamt om USA vare sig har råd eller förmågan att utkämpa ännu ett stort krig.

Både USA och Kina har skäl att hålla följdverkningarna av Tsai Ing-wens möte med McCarthy inom rimliga gränser. Men några garantier finns inte.