Kinas dubbla klimatansikten

Kina visar upp dubbla ansikten när det gäller att tackla klimathotet.

Världen hade förväntat sig konkreta mål för att landet verkligen kraftigt ska minska sina utsläpp.

I stället pekar kommunistpartiets nya femårsplan mot att utsläppen ökar.

För att världen ska nå klimatmålen i Parisavtalet och hålla jordens uppvärmning på högst två procent måste Kina och USA kraftigt minska sina utsläpp. Kina står i dag för över 25 procent av världens växthusgaser.

När USA nu har återinträtt i Parisavtalet och Joe Biden har uttalat att han ser klimatförändringarna som ett existentiellt hot finns det åter en realistisk möjlighet att nå målet.

Men det kräver att också Kina gör allvar av sina löften om en grön omställning.

När Donald Trump för fyra år sedan deklarerade att USA tänkte lämna Parisavtalet tog Kinas president Xi Jinping den gratismöjligheten att putsa på Kinas internationella image och lovade att Kina skulle ta en ledande roll.

Han följde upp det i september förra året genom att lova att Kina skulle bli klimatneutralt år 2060.

Därför hade många väntat sig offensiva konkreta åtgärder för att nå dit när kommunistpartiet presenterade sin nya femårsplan.

Men när Kinas Folkkongress avslutades i går kunde en besviken omvärld konstatera att det tvärtom verkar som att Kina på kort sikt kommer att öka sina utsläpp istället för att minska dem. Målet för när utsläppen ska peaka ligger kvar på 2030. Många hade hoppats på en framflyttning till 2025.

Xi Jinpings budskap till världen är i praktiken att Kina måste öka sina utsläpp i det korta perspektivet för att sedan kunna minska dem längre fram.

Xi Jinping.

Svår balansgång

Coronapandemin kan ha spelat en stor roll i att Kina inte vågar binda sig i för konkreta utsläppsminskningar. När pandemin slog till i januari förra året bromsade tillväxten i ett slag in mycket kraftigt.

Men så fort landets fått covid-19 under kontroll öste president Xi Jinping in stimulansmiljarder i den tunga, miljöförstörande industrin för att få igång tillväxten. Så trots att betydande delar av Kinas industri stod mer eller mindre still under flera månader så ökade de kinesiska klimatutsläppen med 1,5 procent under 2020.

Återhämtningen så här långt har varit allt annat än grön.

Kinas ledning går en svår balansgång.

Trycket är hårt både från omvärlden och den egna befolkningen att minska utsläppen. Världen för att man inte klarar Parisavtalets mål utan Kina och vanliga kineser för att de med egna ögon ser hur de blir sjuka av dåligt luft och även de oroar sig för sina barns framtid. Deras levnadsstandard är i dag så hög att de inte längre accepterar smogen i Peking och andra mångmiljonstäder.

Samtidigt är kommunistpartiet beroende av fortsatt tillväxt för att kunna behålla sin maktställning. Får folk det materiellt sämre minskar stödet för partiets hårda nypor där alla former av politisk opposition är bannlysta. Senast demonstrerad i avskaffandet av demokrati i Hongkong och det pågående förtrycket av muslimer i provinsen Xinjiang.

Xi Jinping har sett till att den begränsning på två perioder som tidigare gällt för Kinas president tagits bort. Han siktar på att abonnera på makten. Då måste han lyckas med trollerinumret att öka tillväxten men samtidigt minska utsläppen.

Kolkraftverk i koldistriktet Datong norr om Peking.

Nya kolkraftverk

Därför sker en extremt snabb utbyggnad av sol- och vindenergi i Kina. Men det är bara halva ansiktet. Den andra halvan startar ett nytt kolkraftverk i veckan även om de i viss mån ersätter gamla, mindre effektiva anläggningar.

Men det finns visst hopp om att det är den gröna ansiktshalvan som i slutänden drar det längsta strået.

Av tradition brukar målen i femårsplanerna sättas så lågt att de ska gå att överträffa. Det finns med andra ord skäl att anta att Kina kommer att minska utsläppen mer än vad målen indikerar.

Kina har dessutom visat på fördelarna med ett auktoritärt styre. När man väl bestämt sig för någonting så genomför man det. Oavsett vad befolkningen eller någon annan tycker.

Vi har sett hur man byggt ut snabbtåg på rekordtid. När pandemin bröt ut byggde Kina två sjukhus i Wuhan på sju dagar. Bestämmer sig Kina för att den gröna omställningen måste snabbas på har Xi Jinping enorma resurser att kasta in.

Kina kan ställa om snabbt på ett sätt som inte är möjligt i ett demokratiskt styrt land.

Vilket i just det här fallet i slutändan kan verka till klimatets fördel.

"Amazonas regnskog förstärker uppvärmningen" - Aftonbladet live:
Klimat