Sveriges lånebubbla har spruckit – nu dyker ekonomin
Publicerad 2023-01-30
Den som tvivlat på huruvida svensk ekonomi varit dopad av låga räntor kan sluta grubbla.
Dyrare lån har utlöst fritt fall på bostadsmarknaden och bidragit till att svenskarnas konsumtion tvärnitat.
2023 ser ekonomin ut att falla mer än under krisåren på 90-talet.
Stagflation. Så heter det på finanslingo när inflationen är hög samtidigt som ekonomin krymper. Det är ett betydligt knivigare läge än en vanlig lågkonjunktur. Då brukar centralbankerna sänka räntorna för att dämpa smällen och stötta ekonomin, men om inflationen är hög går inte det. Istället måste räntan höjas, vilket är precis vad som har skett det senaste året.
I denna prekära situation, ofta beskrivet som ett slags mardrömsscenario av ekonomer, befinner sig Sverige. Det bekräftades på måndagsmorgonen när Statistiska centralbyrån släppte preliminära siffror över svensk BNP fjärde kvartalet 2022. Ekonomin krympte med 0,6 procent jämfört med kvartalet innan. I december var nedgången 1,8 procent jämfört med samma månad ifjol.
Det är framförallt svenskarnas konsumtion som nu stannar av. Siffror som släpptes i fredags visade att julhandeln blev usel. Försäljningen i detaljhandeln rasade med hela 8 procent jämfört med samma månad 2021 och på så kallade sällanköpsvaror (tänk kläder, kylskåp och tv-apparater) var nedgången hela 10,5 procent.
Det här börjar redan slå igenom i ökat antal konkurser och stigande arbetslöshet. Hittills i år har 4 700 personer varslats, jämfört med 1 400 under hela januari förra året.
Vad är det då som har hänt?
Den stora förändringen är förstås inflationen som gör att våra inkomster sjunker kraftigt. Och med den kraftigt stigande räntor. Och det senare slår betydligt hårdare för många än dyrare mat.
Svenskarna har under lång tid ökat sin belåning, till stor del kopplat till stigande bostadspriser. Ofta brukar dyrare bostäder skyllas på inflyttning till städerna och för lågt bostadsbyggande. Men den viktigaste faktorn tycks vara räntan, åtminstone att döma av vad som hänt under 2022.
Enligt Valueguard har svenska bostadspriser fallit med 16 procent jämfört med toppnivåerna förra året, för villor är nedgången 18 procent.
Varför? De stigande räntorna har gjort att efterfrågan på lån kollapsat.
I december växte hushållens lån i den långsammaste takten sedan mätningarna började 2006 enligt SCB. Ökningen på en månad var bara 3,5 miljarder kronor. I december 2021 var motsvarande siffra 30 miljarder.
Under andra halvåret 2022, efter att Riksbanken börjat höja räntan, steg svenskarnas skulder med sammanlagt 38 miljarder. Samma period 2021 var ökningen 155 miljarder och år 2020 121 miljarder.
Det handlar alltså om en dramatisk inbromsning.
Även konsumtionslånen, som ökat snabbt under många år, sjunker nu. En helomvändning.
Detta syns också på mängden pengar som cirkulerar i ekonomin. Efter att ha ökat med rekordhöga 18 procent under 2020 och 10 procent 2021 minskade penningmängden med 1 procent mellan november och december.
Nedgången är snabbare än under finanskrisen 2008 och 2009, ett tydligt kristecken.
Förra veckan kom flera storbanker med prognoser för ekonomin i år och nästa år. De visade att Sverige kommer drabbas hårdare i lågkonjunkturen än nästan alla andra jämförbara länder. Nordea spådde en nedgång för BNP med 2 procent under 2023. Det skulle i så fall vara värre än under något av krisåren 1991, 1992 och 1993 och i klass med det unika pandemiåret 2020.
Att just Sveriges ekonomi reagerat väldigt negativt på stigande räntor kommer inte direkt som någon överraskning. Sverige gick in i 2022 med den fjärde högsta privata skuldsättningen (hushåll plus företag) i hela världen, slaget bara av Hongkong, Luxemburg och Schweiz, enligt statistik från Bank for International Settlements.
Nu betalar vi notan.
Vad händer härnäst? Jo, av allt av döma kommer Riksbanken fortsätta höja räntan. Det lär inte direkt förbättra läget för konjunkturen. Klokt eller inte? Det finns det anledning att återkomma till.