Mark Zuckerberg kan rädda Åsa Romson
Vilket ansvar har Facebook för att stoppa Trump från att bli president 2017?
Den frågan vill Facebooks medarbetare ställa till grundaren Mark Zuckerberg, 31. Så går tongångarna på världens största sociala nätverk med makten och tekniken att avgöra val.
Flera undersökningar bevisar nätverkets inflytandet. De kan välja att lyfta vissa frågor mer än andra och på så sätt styra vad som debatteras. Med smarta algoritmer kan Facebook ge stort utrymme till en positiv artikel om till exempel Åsa Romson och sänka den negativa - utan vår vetskap.
Svaret på Trumpfrågan får vi kanske aldrig veta, men vi kan konstatera följande: Zuckerberg kan - om han vill - sänka Trump utan några juridiska möjligheter att stoppa honom.
Facebook får främja eller blocka vilket innehåll som de själva vill. De har samma rättigheter som New York Times enligt den amerikanska konstitutionen. Om de vill kan de blocka Trump helt och hållet, säger Eugene Volokh, juridikprofessor på UCLA, till Gizmodo.
Bara dagar innan frågan om Trump blev känd höll Zuckerberg ett tal i San Fransisco. Han pratade om bolagets värderingsgrund: sammankoppla världen. Men talet var också politiskt.
– Jag har börjat se hur människor och länder blir inåtvända och släpper tanken på en sammankopplad värld och en global gemenskap. Jag hör rädda personer som uppmanar till att bygga murar och som försöker distansera sig från det de tycker är främmande.
“Zuck” behövde aldrig nämna Trump, alla förstod. Många avskyr eller är livrädda för Trump, men kan vi vara bekväma med att Facebook stoppar honom?
Men det där kommer aldrig ske, tänker du. Trump är ett exempel på något större. Facebook har en särställning - på flera sätt.
Över hälften av svenska folket tar del av nyheter via det sociala nätverket, enligt en ny undersökning. Aftonbladet är det enda traditionella mediehuset på samma nivå.
I Sverige har vi en naiv syn på all form av korruption. Vi tror knappt att det finns och blir alltid lika förvånade när svågerpolitik, skatteflykt eller andra former av fusk avslöjas av professionella journalister som gör jobbet.
Den naiviteten förkroppligas av halvstatligt ägda Telia. Sedan någon vecka får Telias kunder fri surf på Facebook och några andra amerikanska techbolag. Aftonbladet eller SVT fick inte vara med. Folk har starka åsikter om Aftonbladet, men det står klart vem som är chefredaktör, vilken färg ledarsidan har och vem man ska hålla ansvarig om Aftonbladet publicerar något som bryter mot lagen. Gäller detta även Facebook?
Knappast.
Varför vill Telia slussa svenskar till en filtrerad värld, styrd av algoritmer och utan transparens? Varför gynnar företaget ett bolag som dränerar svensk journalistik på annonsintäkter och knappt betalar skatt i Sverige?
Facebook är förstås inte enbart negativt. Jag har själv varit pådrivande för större närvaro i de sociala kanaler som jag kritiserar. Det låter motsägelsefullt, men Aftonbladet ser Facebook som en marknadsföringskanal och inte en publiceringskanal. Och som marknadsföringskanal för vårt innehåll spelar man i en egen liga för tillfället. Samtidigt har jag kritiserat de filterbubblor som växer sig starkare för varje dag. Bubblorna är polariserande och krockar med Facebooks själva grund: sammankoppla världen och människor. Alltför ofta får det en helt motsatt effekt.
Att medier nu går huvudlöst “all in” på Facebook är bekymrande. Jag förstår att de flesta inte har möjligheten att tacka nej till Instant Articles eller Facebook Live, men hur kommer det att se ut i framtiden?
Det stora problemet är att vi aldrig kan veta, inte som det ser ut just nu. Facebook är ett slutet bolag som styrs med järnhand av en person. Det är dags att vi börjar öppna ögonen. Det gäller oss medier OCH ni vanliga användare.
I dag är Facebook på många sätt en strulig vän. Än så länge klarar sig Aftonbladet väl utan den trafiken, kanske som den enda marknadsettan i världen. Närmare 90 procent av våra användare kommer direkt till Aftonbladet.
Kan vi säga detsamma om tre eller tio år?
Kan du då ens läsa den här texten på Facebook?
Jag vet inte.