Så vill Putin tvinga in Lukasjenko i kriget
Vladimir Putin och Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har träffats tolv gånger de senaste två åren. Men alltid i Moskva.
Att Putin den här gången reser till Minsk kan vara ett led i hans försök att tvinga Belarus att aktivt delta i kriget mot Ukraina.
Eller en ren skenmanöver.
Lukasjenko har Putin att tacka för att han fortfarande sitter vid makten. Utan Rysslands stöd hade den folkliga resningen i Belarus sommaren 2020 förmodligen resulterat i diktatorns fall.
Därför har Lukasjenko svårt att säga nej till Putin.
Ryssland har kunnat använda belarusiskt territorium för invasionen av Ukraina. En del av de kryssningsmissiler som nästan dagligen förstör ukrainsk infrastruktur och dödar civila avfyras från Belarus.
Men vissa experter tror att Putin vill pressa Lukasjenko att göra mer. I klartext skicka in den belarusiska armén som del av en ny offensiv mot Kiev.
Så här långt har Lukasjenko hela tiden dragit sin röda linje där. Han är beredd att hjälpa Ryssland men han vill inte gå in som en aktiv part i kriget. Det handlar i grund och botten om hans egen överlevnad.
Lukasjenko vet att bara tio procent av hans egen befolkning stöttar Ryssland aggression mot Ukraina. Den absoluta majoriteten är helt emot både kriget och diktatorn.
Belarus diktator fruktar att armén skulle kunna vända sig emot honom ifall han beordrar dem att gå in i Ukraina.
Lukasjenko vill hjälpa Putin men inte till priset av att han själv riskerar att förlora makten.
Officiellt kommer Putin på besök till Minsk för att ha breda politiska samtal. Samtidigt har Rysslands skickat soldater och tunga vapen till Belarus för att delta i en gemensam övning med belarusiska trupper. Precis vad som skedde kort tid innan Ryssland invaderade Ukraina, delvis från Belarus territorium.
Skenmanöver
Men de flesta tror att det verkliga skälet är att än en gång försöka övertyga Lukasjenko att gå in i kriget på rysk sida.
Det finns dock även en annan möjlighet. Att Putins besök är en skenmanöver för att försöka få det att se ut som att en ny rysk offensiv kommer att inledas norrifrån. Ukraina kan då tvingas flytta en del av sina trupper till detta gränsavsnitt och därmed tunna ut sina linjer. Varpå Ryssland slår till någon annanstans längs den långa gränsen.
Eller så är det så enkelt att Putin har ett behov av att visa upp sig som statsman för hemmapubliken. Han har gjort väldigt få utlandsresor sedan invasionen av Ukraina. Den korta resan från Moskva till Minsk ger honom ett tillfälle att lysa och skapa illusionen att kriget går helt enligt plan. Åtminstone för den publik som tittar på rysk stats-TV. Så mycket annat erbjuds inte i Ryssland dessa dagar.
Ukraina har de senaste dagarna gått ut och varnat för att Ryssland planerar en ny storoffensiv och att den mycket väl kan komma från Belarus.
Ukrainas militärledning hävdar att de är väl förberedda den här gången. Broar vid gränsen mot Belarus har förstörts och vägar minerats. Dessutom finns artilleri på plats.
Till New York Times säger en av president Zelenskyjs rådgivare att Ryssland planerar en massiv infanterioffensiv men att det är osäkert om den kommer redan i januari eller först till våren.
Han är övertygad om att Ryssland kommer att göra nya försök att inta huvudstaden Kiev. Det bygger han på Ukrainas egna observationer och på underrättelseinformation från västliga underrättelsetjänster.
Överraskningsmoment
Den förra offensiven körde fast i en flera mil lång konvoj av stridsfordon som blev lätta måltavlor för Ukrainas lättrörliga försvar. Putin led ett förödmjukande nederlag.
Nu har Rysslands tvångsmobiliserat minst 200 000 nya soldater varav de flesta är dåligt tränade och stridsovana. Så frågan är om Putin verkligen tänker sig en liknande storoffensiv en gång till.
Kanske hoppas han att den ukrainska armén är försvagad av ett års strider och att Ryssland med ett stor numerärt övertag ändå ska kunna bryta igenom Ukrainas försvarslinjer och inta Kiev.
Med tanke på USA:s möjligheter att via satellitbilder följa en eventuell rysk truppansamling kan man undra hur stort överraskningsmoment som Putin kan hoppas på.
Ett viktigt motiv för Putins invasion av Ukraina var att återupprätta Ryssland som stormakt. Därför har han försökt få de forna sovjetrepublikernas backning för invasionen. Men bortsett från Belarus finns det inget land som ingår i Rysslands motsvarighet till Nato, CSTO, uttalat stöd för Putins krig. Tvärtom har flera av dem markerat sitt motstånd mot kriget. Något som ytterligare bidragit till Putins isolering i världen.
Vid sidan av Lukasjenko är det inte så många som är beredda att träffa den ryske presidenten.