Islamisternas seger över yttrandefriheten
Vem skulle i dag våga rita profeten Muhammed som rondellhund eller skapa annan konst som kan tänkas uppröra radikala islamister?
Alla är medvetna om priset de skulle få betala.
Tragiskt nog är det bara att konstatera att islamisterna vann yttrandefrihetskampen inte bara mot Lars Vilks.
Jag minns hur jag först avfärdade Lars Vilks som en simpel provokatör när jag såg bilden på hans rondellhund. Det kändes som han bara försökte skapa intresse runt sig själv i efterdyningarna av de så kallade Muhammedteckningarna som publicerades i den danska tidningen Jyllands-Posten 2006 och satte den muslimska världen i brand.
Året efter ritade Vilks sin lite kluddiga rondellhund och reaktionerna från radikala islamister blev lika våldsamma. Den provocerade dubbelt. Hundar anses i islam vara orena och teckningen bröt också med ett förbud inom islam att avbilda profeten Muhammed.
Vilks hade tagit Jyllands-Postens provokation ytterligare ett steg.
Det utfärdades ett pris på Vilks huvud. Samma öde som drabbade bland andra tecknaren Kurt Westergaard som tecknade Muhammed med en bomb i turbanen åt Jyllands-Posten. Polisen tvingades efter avslöjade mordplaner att inreda ett så kallat säkert rum i Westergaards villa. Det räddade hans liv när en somalisk man lyckades bryta sig in i huset för att döda tecknaren.
Jihadisternas hat mot yttrandefriheten har stadigt manifesterats i olika dåd. Attacken 2015 mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo, som återpublicerade Muhammedkarikatyrerna, är ett av de blodigaste och ämnat att skrämma.
Några år tidigare försökte några radikala islamister från Sverige att genomföra en liknande massaker på Jyllands-Posten men avslöjades i sista stund.
Tändvätska
Men samtidigt som terrorgrupper utfärdade bannbullor mot sådana som Vilks så utnyttjade de både hans rondellhund och Muhammedkarikatyrerna som tändvätska för att piska upp vreden mot västvärlden och radikalisera muslimer.
Lars Vilks utsattes för flera mordförsök. En mordbrand när han inte var hemma 2010.
En amerikansk jihadist planerade att mörda Vilks men planerna avslöjades innan de hann genomföras. Colleen LaRose, alias Jihad Jane, dömdes till tio års fängelse. Flera av de andra som ingick i mordkomplotten dömdes så småningom också.
De radikala islamisterna har ett långt minne. De glömmer inte. 2013, sex år efter att Vilks ritat sin rondellhund, utfärdade al-Qaida en ny uppmaning att mörda Lars Vilks. Sannolikt var det han som var måltavla när en ensam terrorist 2015 attackerade ett möte i Köpenhamn där Vilks skulle framträda till försvar för yttrandefriheten efter attacken mot Charlie Hebdos redaktion.
Med tiden stod det alltmer klart för konsthallar och universitet att det var förenat med livsfara att ställa ut verk av Lars Vilks eller att låta honom föreläsa.
De redan få uppdragen blev ännu färre. Risken att stå upp för yttrandefriheten ansåg helt enkelt för stor. Arrangörer vågade inte. Indirekt blev Vilks tystad.
Islamofob
Genom åren har Vilks umgåtts i en del tvivelaktiga kretsar. Han har anklagats för att vara islamofob. Kanske var han det. Kanske inte.
Oavsett utnyttjade han bara sin grundlagsfästa yttrandefrihet. Han gjorde det på ett sätt som vissa ansåg provokativt men han var uppenbarligen inte intresserad av att måla solnedgångar. Han ville stå i motvinden och göra avtryck.
Även om de radikala islamisternas inte lyckades döda Vilks så jublar de sannolikt i dag över hans död. De tvingade honom att leva ett mycket isolerat och övervakat liv under de sista 10-15 åren av sina levnadsår. Ett liv där han inte ens kunde leva ihop med sin sambo på ett normalt sätt av säkerhetsskäl.
Vilks fick betala ett högt pris för att utmana islamisterna. Precis som de tvingat andra som vågat utmana dem att leva i skräck.
Det är ingen slump att det i dag är väldigt ont om kulturutövare som med sina verk öppet provocerar islam. Det kostar för mycket.
Men det finns också ett pris att betala i form av självcensur och inskränkt yttrandefrihet. Ett pris som hela samhället får betala.