De som svänger sig med svengelska ord är provinsiella dumskallar

”Svengelskan förpestar vårt samhälle. De som använder den tror att de vidgar världen men de gör den mindre, tafattare och intellektuellt torftigare”, skriver Peter Kadhammar.

Går man på stan möter man ideligen skyltar på engelska, går man på bio möts man av filmtitlar på engelska och går man i bokhandeln möts man numera av svenska böcker med engelska titlar.

Försök nu inte med den löjliga invändningen att detta är en konservativ mans klagovisa. Kom inte med floskler om rädsla för förändring eller att språket förändras eller att vi lever i en globaliserad värld.

Språk handlar om klarhet. Klarhet kan vara många saker. Jag skriver en sak och du begriper omedelbart vad jag vill ha sagt. Det är klarhet. En poet skriver en mening som jag först inte förstår men som sätter igång tankar, fantasin, leder vidare. Det är också ett slags klarhet. Eller ljus.

Den outhärdliga svengelskan är inget av detta.

Den vittnar blott om språklig oförmåga. Fantasilöshet. Inbilskhet.

Och nonchalans.

 

Modernista är ett fint bokförlag. Dess utgivning håller hög klass och böckerna är dessutom väldigt snygga. Modernista har publicerat två böcker på svenska av den amerikanske thrillerförfattaren Jim Thompson. Böckerna har de amerikanska titlarna kvar: Getaway och Grifters.

Varför ger man ut översättningar men behåller de utländska titlarna? Att filmbranschen kan göra något så urbota dumt är sedan länge etablerat. Det vittnar om reklamavdelningar befolkade av flugviktare som inte kan skriva och antagligen inte läsa heller.

Filmbranschen är en sak. Film bygger på bilder. Dessutom kan man titta på affischen och ana sig till handlingen innan man köper biljetten.

I böcker är orden utgångspunkten. Så varför väljer ett svenskt förlag att publicera en bok med en titel som de flesta nog inte ens begriper? Grifters. Jag var själv osäker och slog upp ordet. Det är amerikansk slang och betyder skojare, bedragare.

Observera att jag är en person vars yrke är språk och resor. I mitt arbete talar jag engelska kanske en femtedel av tiden. Jag har varit korrespondent i London. Ändå blir jag osäker.

Modernista har även gett ut boken Killers of the Flower Moon på svenska. Med titeln Killers of the Flower Moon.

Förlaget förklarar via en PR-konsult att det var snyggare med de amerikanska titlarna på Thompsons böcker och att det var nästan liksom ovärdigt att försvenska dem.

Så talar den provinsiella lättjan.

På frågan varför man publicerar en svensk bok med titeln Killers of the Flower Moon har jag ännu inte fått svar.

 

August Strindberg.

August Strindberg skrev 1885 några roliga rapporter om Stockholm för den franska tidskriften La nouvelle revue. Han noterade bland annat att svensken "anammar gärna efter behag olika länders intellektuella prestationer, detta till förfång för sin egen originalitet". Kryperiet för engelska språket och allt amerikanskt visar att ingenting har ändrats på 135 år.

Kryperiet har snarare blivit värre. Kryperiet ska ge en fläkt av stora världen men syftar till att dölja den egna oförmågan. Postverket var ett statligt verk som delade ut post. Den centerpartistiska seriekrocken Maud Olofsson omvandlade posten till ett svensk-danskt företag vid namn Postnord som vill slippa dela ut post.

På 1980-talet gav Posten ut en bok om konsten att skriva brev. 2021 erbjuder Postnord sådana här tjänster på sin hemsida:

We Mail Multikanal.

Omnichannel. Ger en mottagaranpassad kommunikations- och varumärkesupplevelse.

Supply Chain och logistik.

Konsulttjänst Insight.

 

Blandningen av engelska och svenska ger en oavsiktlig psykedelisk upplevelse där ord snurrar runt utan att fästa vid varandra. De som på 1960-talet hängav sig åt droger inbillade sig som bekant att de vidgade sina sinnen när de i verkligheten blev småskurna knarkare.

Författaren Arthur Koestler berättar i en av sina böcker om en man som varje gång han rökte opium hörde en mening som innehöll hela universums hemlighet. En gång lyckades han klottra ner meningen. När han vaknade ur ruset läste han:

Bananen är stor men dess skal är större.

Så är det med svengelskan som förpestar vårt samhälle. De som använder den tror att de vidgar världen men de gör den mindre, tafattare och intellektuellt torftigare.

Och de stänger ute stora delar av befolkningen, de som faktiskt inte kan engelska och som därför avstår från att köpa boken, se filmen eller vad det nu kan vara.

Dumheten går alltid hand i hand med den provinsiella fåfängan.