Vi närmar oss bristningsgränsen

Coronan gör oss retliga, nedstämda och oförskämda

Man behöver bara ta en promenad på stan för att inse att vi börjar närma oss gränsen. Gränsen för hur länge vi står ut med att leva med coronarestriktioner. Ett innehållslöst liv som i stort sett går ut på att bara trampa på i ullstrumporna. Dag ut och dag in.

Folk snäser åt varandra för småsaker. Det finns ingen hejd på hur liten en fråga kan vara för att vissa ska tycka att det ska rendera andra ohövligheter, snubbor eller avhyvlingar.

En kövakt utanför en affär bad en klunga yngre män att flytta sig tre meter eftersom de stoppade upp flödet av fotgängare på trottoaren. En modest begäran.

– Skit på dig, gubbjävel. Vi lever i ett fritt land och står där vi vill, sade de.

Ett balanserat svar på ett försynt påpekade? Eller en hejdlös överreaktion? Du vet svaret.

 

Men det bästa exemplet är den på många håll uppblossande debatten om regeln att hålla till vänster när man är ute och går.

I rullande trafik (inte långsam färd med rullskidor och - skridskor) är det högertrafik. Medan det är vänstertrafik för gående. Då ska man hålla sig så långt som möjligt åt vänster. Så här skriver Transportstyrelsen:

”Gå om möjligt längst till vänster i din färdriktning, när du använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana.”

”Coronan gör oss retliga, nedstämda och oförskämda”, skriver Lena Mellin.

I coronakrisens spår är vi ute och promenerar mer än någonsin. Det är det enda som man kan vara nästan säker på att göra rätt. Gång i det fria med lämpligt avstånd till andra människor.

Men i det det retliga tillstånd som nationen befinner sig i har gångtrafikanternas vänsterregel lett till stora konflikter.

Bortrivna, nedklottrade plakat, insändarstormar och livliga diskussioner på sociala medier. Risken att krocka är uppenbar om både fotgängare och cyklist håller benhårt på sin regel på en bana utan tydliga markeringar för vem som ska befinna sig var.

 

Ni märker ju. Vi mår inte bra. Vänstertrafik för gångare är inget att hetsa upp sig över. Även om det vore enklare att det var högertrafik överallt.

Men det finns andra och kanske mer statistiska tecken på att nationens psykiska tillstånd inte är den bästa just nu. Under förra året slog antalet samtal till stödtelefonen Kvinnofridslinjen nya rekord.

Det gjorde också påringningarna till 112. Förklaringen är inte att vi blivit vårdslösare och därmed inblandade i fler olyckor. Utan den psykiska ohälsan.

Därför vill Folkhälsomyndigheten inrätta en ny nationell stödlinje för psykisk ohälsa. De ideella krafter som hittills tagit hand om den saken räcker inte längre till.

Vi har helt enkelt fått nog och närmar oss bristningsgränsen.

 


Fem saker att hålla koll på i veckan

Dom mot IS-kvinna
En 31-åring kvinna väntas på måndag få sin dom i Lunds tingsrätt. Hon är åtalad för grov egenmäktighet med barn sedan hon 2014 förenade sig med IS-styrkor i Syrien tillsammans med sin då 2-årige son. Pappan ha​de​ gått med på att​ sonen​ och​ mamman​ åkte på semester under två veckor.
Johnson öppnar skolorna
Den brittiske premiärministern Boris Johnson lade nyligen fram en plan i fyra steg för att avskaffa coronarestriktionerna till den 21 juni. Steg ett ska genomföras i morgon måndag och innebär att skolorna öppnar igen. Johnson har dock befogat planen med många brasklappar.
Ett år med coronan
På torsdag har det gått precis ett år sedan världshälsoorganisationen WHO deklarerade att coronaviruset orsakat en pandemi. Samma dag är det ett år sedan den förste personen i Sverige dog av covid-19, en 70-årig man i Stockholm. Två dystra årsdagar som vi gärna varit utan.
Sugen på att hissa flaggan?
Nu är vi så svältfödda på upplevelser att till och med en flaggdag kan upplevas som ett avbrott i tristessen. Chans att hissa fanan gives på fredag då kronprinsessan Victoria firar sin namnsdag. Nästas flaggdag är på påskdagen, 3 april. Då kan man också dra i linorna.
T​est för Merkels arvtagare
Tyskland är en förbundsstat med stort regionalt självstyre. Men dagens val i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz kan ses som en test för styrkan hos​ ​Armin Laschet. Han är CDU:s nya ordförande och partiets kandidat till att efterträda Angela Merkel i höstens förbundsdagsval.

Veckans citat

”En republikansk president kommer att göra en triumfatorisk comeback i Vita huset. Vem kommer det vara, undrar jag?”

Donald Trump, ex-president är gåtfull om framtiden


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.