Varför behöver vi vara så snygga? Inte ens det kan rädda oss

Svenskarna verkar förhålla sig till plastikkirurgi ungefär på samma sätt som vi förhöll oss till SD i början av 10-talet. Antalet sympatisörer växer i det tysta men ingen pratar högt om det.

Journalisten Erik Galli har gjort dokumentärserien Under Kniven  i SVT, där han försöker prata mer öppet om den växande plastiktrenden. Den röda tråden är dokumentärmakarens eget sökande efter perfektion: Varför har Erik egentligen genomgått tio operationer i jakten på det perfekta utseendet? Och varför skäms han så över det? 

När jag gick i skolan hade jag en relation till mitt utseende som såg ut på följande sätt: Varje gång jag var tvungen att se mig i spegeln smög jag in i spegelbilden. Några delar av ansiktet i taget. Jag var nämligen tvungen att låta ögonen vänja sig vid vad jag upplevde som en förlamande och livsavgörande fulhet.

 

I dag är jag vuxen och har en mer värdig självbild. Jag går på dejt men lämnar dejten tre gånger under loppet av en timme för att ”gå på toaletten”. Jag måste hämta luft. För hela tiden hör jag i huvudet: ”Tänk om han tycker jag är ful. Tänk om han tycker att jag är ful.” Och det är allt jag kommer ihåg från den dejten. Och hör ni? Ja, det är den tilltagande kören av medelålders män som sitter högt där uppe i himlen, som tittar ner på oss komplexdrabbade kvinnor bakom sina markerade och lätt rundade glasögonbågar och fnyser högt. 

I SVT-serien försöker Erik mota sin egen utseendeskam genom att prata mer öppet med sina kompisar om varför han så ofta känner sig ful – trots förskönande operationer. 

– Problemet är ju att ALLA säger att du är snygg hela tiden. Jag vet inte vad du söker efter. Du ville vara snygg, säger kompisen.

– Och sen var jag det, säger Erik. 

– Ja, och det räckte tydligen inte. 

Erik Galli berättar om sina egna och andras skönhetsoperationer i SVT-serien "Under kniven".

 

När man pratar om jakten på snygghet eller varför vi alla är så utseendefixerade tas det ofta upp att snygga människor har det enklare. Kim Kardashians namn nämns i dokumentärserien som en framgångssaga i snygghetens tecken. En psykolog säger att snygga människor till och med har fördelar i rättssammanhang. Men de flesta av oss sitter inte i fängelse. De flesta av oss går istället till jobbet. Eller till matbutiken. Eller på promenad. Och vad ska vi med vår snygghet till då? Ibland tänker jag att om jag hade sett ut som Kendall Jenner så hade jag kanske varit mindre singel. Men egentligen räcker det ju med att en person tycker att man ser okej ut om det är kärlek man ska vara snygg för. Så om vi inte ska ha vår snygghet till att ta oss ur fängelset eller dejta – vad ska vi med den då? 

 

Jag antar att om man ska vara krass så vill man väl ha ett modellutseende för att imponera på andra – så att man kan få känna sig som en lite lyckligare människa. Att ligga hemma i djup depression känns när man tänker på det lite mindre tragiskt om man i alla fall ser lite bra ut medan man gör det. Vår besatthet handlar om idén om snyggheten snarare än själva snyggheten i sig. För när stunden väl är kommen – när man ligger där i sängen och inte går upp trots att klockan är tre på dagen är allt bara skit. Inte ens snygghet kan rädda oss då.