Det nya hotet mot Sveriges Natomedlemskap

För första gången är EU på väg att hålla inne pengar till ett medlemsland som bryter mot unionens grundläggande demokratiska principer.

I Ungerns fall är det helt rätt. Men för Sverige kan det innebära ett nytt hot mot vårt Natomedlemskap.

Det faktum att Ungern ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan har gått lite under radarn när det framstått som att Turkiet är det enda hotet mot Sveriges och Finlands medlemskap.

Förmodligen beror det på att Ungern aldrig öppet framfört några krav på Sverige. Tvärtom har man hela tiden sagt att det bara är en tidsfråga innan de båda nordiska ländernas ansökningar ska godkännas av det ungerska parlamentet som kontrolleras helt av premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz.

Men medan 28 av Natos 30 medlemsländer lagt sig vinn om att snabba på godkännandeprocessen har Ungern och Turkiet dragit benen efter sig. Turkiet hela tiden med tydliga krav på Sverige. Ungern mer som en informell utpressning.

Den ungerska oppositionen säger att de försökt få parlamentet att ta beslut men att Orbáns parti hela tiden flyttar fram avgörandet. Det senaste beskedet är att Ungern ska godkänna Sveriges ansökan i februari.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Som av en händelse innebär det att Ungerns ja till Sverige skjuts fram till dess att Sverige har tillträtt som ordförandeland i EU. Då är det Sverige som bestämmer dagordningen för EU-arbetet och hur hårt man ska driva vissa frågor.

Kvitterar ut mest

Även om Ungern inte öppet ställer några krav för att godkänna Sverige framstår det som alltmer uppenbart att man använder Nato-utvidgningen som ett påtryckningsmedel inte bara mot Sverige utan mot hela EU, vilket med några få undantag är detsamma som Nato.

EU-kommissionen har föreslagit att medlemsländerna nästa vecka ska fatta beslut om att hålla inne närmare 150 miljarder kronor i bidragspengar till Ungern, det land som tillsammans med Polen kvitterar ut överlägset mest bidragspengar från Bryssel.

Skälet är att Ungern inte uppfyllt de krav på att återställa ett oberoende rättsväsende som EU ställt. Viktor Orbán har under en rad år försvagat den ungerska demokratin på olika sätt och förvandlat sig själv till en alltmer auktoritär ledare. Han har undergrävt domstolarnas oberoende och sett till att det nästan inte finns några oberoende medier kvar. Till saken hör att han är nära lierad med Turkiets president Erdogan.

Länge kunde Orbán ogenerat fortsätta spela rollen som EU:s svarta får eftersom Polen gick samma väg och gav Ungern skydd mot EU:s försök att få de båda länderna att rätta in sig i ledet.

EU-parlamentet i Bryssel.

Men nu räcker inte det längre. Nya EU-regler gör att det går att frysa bidragspengar till EU-länder som inte upprätthåller ”rättsstatens principer”. Eftersom ett sånt beslut kan tas med kvalificerad majoritet kan Ungern och Polen inte längre lägga in sitt veto.

Drastisk åtgärd

Övriga EU har länge dragit sig för att genomföra en så drastisk åtgärd mot ett medlemsland. Men nu ser det ut att bli verklighet.

Planen är att beslutet ska fattas av EU:s finansministrar på deras nästa möte den 6 december.

Kommissionen har analyserat de förändringar Ungern gjort och kommit fram till att de inte är tillräckliga för att uppfylla de 27 "supermilstolpar" som EU krävt för att bland annat förhindra att en del av bidragspengarna försvinner i korruption och missbruk.

Det handlar dels om ett bidrag på dryga 60 miljarder kronor från EU:s coronastödfond dels om drygt 80 miljarder kronor från EU:s regionalfonder.

EU-kommissionen säger visserligen att Ungern är på rätt väg men att man ännu inte uppfyllt alla krav till fullo. Innan man gör det blir det inga pengar om medlemsländerna går på kommissionens linje.

Men samtidigt som Orbán försökt att delvis gå EU till mötes så saboterar han delar av EU:s arbete som ett påtryckningsmedel. Ungern blockerar ett gemensamt lån för att stötta Ukraina och införandet av en gemensam miniminivå för bolagsbeskattning.

Sveriges och Finlands Nato-ansökningar kan bli ännu ett verktyg för att försöka pressa EU att betala ut bidragspengarna. Inte minst när Sverige vid årsskiftet tar över ordförandeklubban.