Smiska, klappa och attackera – för bea finns ingen gräns

Ha alltid smör i potatiskoket. Skär tomater med tandad brödkniv och strö både salt och socker över. Översalta bröddegen.

Där har du tre tips jag fick på en såskurs förra veckan. Bistron har mött det vikande besökarantalet med lektioner i korvstoppning och grönsaksförädling på måndagskvällarna. För 695 kronor ingår middag, men också att få träda in i ett proffskök, röra i yrkesmässiga grytor och rådfråga en erfaren matlagare.

Vår kock hade jobbat under Erik Lallerstedt, brutit sig loss och flyttat hit. En kökskniv var tatuerad på underarmen. Rösten sjöng av kompromisslöshet, ändå kom de bästa råden i förbigående, medan han visade något annat.

Köp sous vide och fritös på Biltema och spara slantarna till knivar och råvaror. Rosta örter i torr panna. Mörkt bröd är inte nyttigare utan färgat med brödsirap för att lura ögat.

 

Kursen smällde upp okända dörrar i hjärnans hotellkorridorer, den bekantade mig med nya texturer och dofter och smaker. Men lika hisnande var promenaden hem.

För om en man visat så mycket nytt på tre timmar, vilka rum kan då den förbipasserande kvinnan ledsaga mig till? Vilka lektioner erbjuder paret därborta på bänken? Åh, all denna expertis, alla skomakare och daytraders och fiskaler som går runt och vet massa grejer, är det för mycket begärt med statligt subventionerade studiebesök och vuxenprao på ett par arbetsplatser om året?

Om inte annat så för språkets skull.

I vetenskaplig mening är hemligspråken lika utdöende som sina branscher. Utan skinnare går skinnarmålet i träda, utan sotare glöms knoparmojet. Men mannen på bistron talade flytande kockmål, en sociolekt med små knorrar och lustifikationer lika välbevarade som receptet på biff Rydberg.

Ambulans hette plingplong-taxi. Bag-in-box var Kikki Danielsson-festis, trots att artisten sedan länge är nykter och gjort upp med att kvinnliga alkoholister hånas på sätt som män slipper.

 

Och så bearnaisen. Kvällens höjdpunkt. En amatör skulle kanske säga att hon vispade såsen, men kockar har brutaliserat verbet så långt att man knappt kan ana dess ursprung.

Först ombads vi att slå vår bea.

Sedan gällde det att klappa bea.

Snart saknades gräns för hur sexualsadistiska metoder emulsionssåsen skulle betvingas med. Smiska bea. Piska bea. Attackera bea.

Varje yrkeskår beter sig såhär. De uppfinner, upprepar och traderar ord tills laddningen försvunnit. Tidningsredigerare sa länge horunge om ord som hamnat i fel spalt, det yppades helt obrytt, sansade människor i svala lokaler ondgjorde sig över horungar.

Och det är klart att vissa parlörer borde moderniseras, men jag är för upprymd av vår och sås för att tänka på det nu. Snart är vi alla vaccinerade och kan besöka restaurangerna på allvar igen. Gör det. Stötta de krakarna och ta del av deras hantverk. Men passa också på att gästa vänner och släktingar och ät vid deras matbord.

Det behöver inte vara så komplicerat.

Den som kommer hem till mig får tomat, potatis och en välsmiskad bea.

Följ ämnen i artikeln