Året som inte var något annat likt
Tio viktigaste händelserna 2022
Det blev krig.
Elpriserna fördubblades.
Jimmie Åkesson blev Sveriges mäktigaste partiledare.
Det politiska året 2022 liknar inget annat.
Sverige leds sedan oktober av den mest konservativa regeringskonstellationen på närmare hundra år. Det beror inte på stora förändringar av valresultatet. Utan på att vissa partier bestämt sig för att samarbete med Sverigedemokraterna är acceptabelt och till och med bra.
1. Valet
Valresultatet innebar inga större förändringar. Men de små som var fick dramatiska konsekvenser.
0,2 procentenheters gap mellan blocken växte till 0,7. I mandat räknat ökade skillnaden från ett till tre. I båda fallen svängde pendeln från de rödgröna till de blå.
M-ledaren Ulf Kristersson bildade en dryg månad efter valet en koalition med M, KD och L.
Men Kristersson, och hans regeringskolleger, säkrade sitt maktinnehav med hjälp av ett avtal med en av valets vinnare – Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna.
SD fortsatte sin segersvit och ökade även i detta val. Partiet har inte tappat stöd i något riksdagsval.
Framgången ledde till att de puttade ner Moderaterna från silverplatsen och blev Sveriges näst största parti, det största i högerblocket.
Socialdemokraterna liksom deras tidigare koalitionspartner i Miljöpartiet ökade. Men det räckte inte för att behålla regeringsmakten. V och C, som ingick i Magdalena Anderssons regeringsunderlag, backade rejält.
2. Regeringen
Det blev den första trepartikoalitionen sedan 1970-talets borgerliga regeringar. Deras stöd i riksdagen uppgår till knappt 30 procent. En bräcklig skapelse.
M lade beslag på 13 taburetter som de centrala finans- och utrikesministerposterna. KD fick sex, exempelvis uppdragen som social- och näringsminister. Liberalerna tilldelades fem, bland dem den för dem så viktiga posten som utbildningsminister.
Partierna satsade för det mesta på säkra kort med gedigen erfarenhet. Men bara tre av ministrarna hade suttit i en regering tidigare, utöver Ulf Kristersson är det finansminister Elisabeth Svantesson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M). Mest oerfaren var Romina Pourmokhtari (L), då 26 år, som inte ens hunnit avgå som ordförande i ungdomsförbundet Luf när hon blev klimatminister.
3. Sverigedemokraternas triumftåg
Före valet 11 september hade SD ingen formell maktposition över huvud taget på riksplanet. Efter ser det helt, upprepar helt, annorlunda ut.
Riksdagens näst största parti, ordförande i fyra av 16 utskott i riksdagen, mest av alla partier, vice ordförande i lika många utskott. En vice talmanspost. Tjänstemän på regeringskansliet.
Tidöavtalet (mer om det strax) ger SD ett mycket starkt inflytande över politiken. Och skulle de inte få som de vill kan de alltid försöka göra upp med Socialdemokraterna i frågor där dessa båda partier står nära varandra. Tillsammans har de 180 mandat i riksdagen, mer än hälften.
S och SD har dessutom majoritet i tolv riksdagsutskott. Det ger möjlighet till utskottsinitiativ, beställningar till regeringen. Ett bra påtryckningsmedel om inte annat.
Ministerposter blev det inte. I den frågan tycks dock Åkesson sedan länge ha siktet inställt på 2026.
Besvikelsen var däremot stor för att partiet inte fick den ordinarie talmansposten. Den hade de velat ha, oklart varför.
Landets mäktigaste politiker är SD-ledaren Åkesson, inte statsminister Kristersson. Om eller när han visar klorna kommer Åkesson att få som han vill.
4. Tidöavtalet
SD krävde ett omfattande och detaljerat avtal med regeringen för att stötta den. Resultatet blev Tidavtalet, ett dokument på 62 sidor, uppkallat efter 1600-talsslottet där det slutförhandlades.
Det har gett upphov till en rad spefulla kommentarer om slottsherrar, -avtal, -murar och gemak. Kanske borde de valt en annan konferensanläggning?
Avtalet omfattar sju politiska områden samt budgetsamarbete. De fyra inblandade partierna tror benhårt på avtalet. Men föregångare som Decemberöverenskommelsen, DÖ, och Januariavtalet sprack. Det kan det här också göra.
5. Kriget i Ukraina och Nato-ansökan
Den första varningssignalen kom redan veckan före jul 2021. I ett brev till USA meddelade Ryssland att de ville ha en ny säkerhetsordning i Europa. Den innebar att Ryssland skulle bestämma över länder i sin närhet, bland annat om de fick ta emot utländsk trupp, eller gå med i Nato. Det gällde även Sverige och Finland.
I mitten av februari tog Ryssland över makten i regionerna Donetsk och Luhansk. Den 24 februari anföll de resten av Ukraina. Det var krig i Europa och Sveriges säkerhet var hotad på allvar. 230 mil skiljer Stockholm från Kiev.
Det ledde till en sällsynt snabb omvärdering av den långa svenska alliansfriheten i två av riksdagens partier, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. På några veckor gick de från nej till ja till Nato. Därmed var sex av riksdagens åtta partier för ett svenskt medlemskap i den västliga försvarsalliansen. En svensk surdeg, den långa diskussionen om Nato, försvann sedan Putin visat sitt rätta jag.
Avgörande för svensk del var Finlands beslut att söka medlemskap. Med dem på Natos medlemslista skulle bara två länder runt Östersjön stå utanför, Ryssland och Sverige. Det bedömdes inte vara hållbart. Varken för Sverige eller andra.
Ansökan lämnades in till Natos högkvarter 18 maj. Den 5 juli skrev alla medlemsländer under anslutningsprotokollet. Men först när alla dessutom ratificerat det blir Finland och Sverige Nato-medlammar.
Hittills har inte Ungern och Turkiet gjort det. Turkiet av delvis inrikespolitiska skäl men också för att de vill pressa ut så mycket som möjligt i utbyte mot sitt slutliga ja. Det handlar om flygplan, terrorister, turkisk krigsmaterielexport med mera. Lite allt möjligt skulle man kunna säga.
6. Elen och löftesbrotten
Den 12 januari skulle Magdalena Andersson delta i sin första partiledardebatt. 45 minuter innan den började slog finans- och energiministrarna till med en elpriskompensation på sex miljarder kronor till hushållen. Det var hennes vapen för att ta greppet över debutdebatten.
Elpriserna hade börjat skjuta i höjden redan 2021 men det var under valåret de blev politik på högsta nivå. I samband med andra partiledardebatter senare under året återanvände Magdalena Andersson knepet att ösa pengar över elkonsumenterna timmarna före debatten.
Den dåvarande oppositionen insåg också att löften om lindrigare elräkningar var en valvinnande fråga. Till sist formulerades deras löfte som att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats 1 november och att pengarna skulle betalas ut i god tid före jul.
Så blev det såklart inte, det hade kostat astronomiska summor. Men i februari 2023 ska det som inte är ett högkostnadsskydd komma – kanske. Om elabonnenterna, även de i norr, får stöd för denna rekordprisvinter är däremot oklart.
De galopperande elpriserna, som fick elbolagen att snabbavveckla bundna elavtal, förklaras av en olycklig kombination av krig i Ukraina, överföringsproblem mellan norra och södra Sverige och en trasig reaktor i Ringhals kärnkraftverk. En riktigt besk soppa.
Men det brutna löftet om elen var inte det enda vallöftet som jagade regeringen. Det blev ingen sänkning av priset vid bränslepumpen med fem, nio eller tio kronor (beroende på parti) som de lovade i valet. Det blev 14 öre på bensin och 41 öre på diesel. Det blev ingen sänkt skatt på ISK-sparande. Det blev ingen sänkt inkomstskatt utom för pensionärer som arbetar och dem med de högsta inkomsterna. ”Samhällets ryggrad” blev däremot utan.
Opinionssiffrorna dök. Förtroendet för regeringens partiledare likaså.
7. Brott, straff och skjutningar
Lag och ordning toppade väljarnas lista över politikens viktigaste frågor under lång tid. Den dominerade den inledande valrörelsen men fick till sist vika undan för energikrisen.
Frågan var viktig för valutgången. SD såg under våren ut att gå mot sitt första förlustval sedan de kom in i riksdagen. Men när de gängrelaterade skjutningarna med dödlig utgång slog nytt rekord vände siffrorna uppåt för SD. De gjorde sitt hittills bästa val, 20,5 procent.
Den nya regeringen adopterade enligt Tidöavtalet stora delar av SD:s kriminalpolitik, bland annat anonyma vittnen och visitationszoner.
8. Klimatsveket
Ulf Kristersson slog i sin regeringsförklaring den 18 oktober fast att de svenska klimatmålen ligger fast. För inrikes transporter ska de minska med 70 procent mellan 2010 och 2030.
Den 8 november slog hans regering i sin första budget fast att utsläppen av växthusgaser från transporter i landet inte kommer att minska. De kommer att öka.
En orsak till ökningen är regeringens fossilbilsvänlighet. Den blev uppenbar under FN:s miljökonferens i Egypten där Sverige bland tillresta miljöaktivister gick från ideal till skamvrå på ett par dagar.
Miljöbilspremien skrotades med 24 timmars varsel. Avdragen för resor till och från jobbet höjdes med nära sju kronor milen – så länge de görs med bil. Kollektivresor berördes inte. Skatten på bensin och diesel sänks. Inblandning av biobränslen i bensin och diesel dras ner kraftigt. 750 miljoner flyttas från underhåll av järnväg till väg. Det var några exempel.
Klimatminister Pourmokhtari har hittills inte kunnat förklara hur utvecklingen ska vridas rätt. Bara att saker och ting ska göras på ett annat sätt än S och MP gjorde. Det är inte mycket att gå på.
9. Liberalernas vändning
Sedan Nyamko Sabuni valts till partiledare (L) 2019 låg opinionssiffrorna stadigt parkerade under fyra procent. Sabunis egna förtroendesiffror var ett skämt. De tappade den enda fråga som väljarna tyckte de var bra på, skolan, till Socialdemokraterna.
Den 8 april tog hon konsekvenserna och lämnade överraskande sin post. Johan Pehrson, även kallad ”killen vid grillen” fick hoppa in som vikarie. I november valdes han på riktigt.
Han gjorde inte succé men lyckades med det viktiga, att vända siffrorna. Valförlusten begränsades till 1,1 procentenheter och partiet blev kvar i riksdagen. Och tog klivet in i regeringen.
10. Tack och hej Lööf
Centern gjorde ett dåligt val, nationellt, regionalt och kommunalt. På riksplanet försvann mer än var femte väljare, i centerlänet Jämtland ryckte SD fram och förpassade C till de bakre leden.
Ett par dagar efter valet tog Annie Lööf konsekvenserna. Efter 11,5 år som partiledare väljs hennes efterträdare på en extra stämma 2 februari. Eftervalsdiskussionen har hittills inte varit nådig.
Bidragande till Lööfs beslut att sluta var mordet under Almedalsveckan. Theodor Engström dömdes till rättspsykiatrisk vård för att ha mördat psykiatrikern Ingmarie Wieselgren på torget Donners plats. Men också för detaljerade planer på att ta livet av C-ledaren.
För att förstå valårets ilska och höga tonläge måste man återvända till andra halvan av föregående år. Det var en av de stökigaste perioderna i svensk politik och saknade logik, sans och balans. Däremot inte gap och skrik.
Riksdagen röstade bort regeringen på grund av ett utredningsförslag. Den återkom men samma dag föll Januariavtalet som regeringsmakten baserades på. Stefan Löfven fick nog och avgick.
När Magdalena Andersson efterträdde honom sprack regeringen. Nu var det MP som fått nog. Regeringens budget röstades ner.
Partierna övade sig alltså i ett helt halvår på att bete sig, missförstå varandra och gapa.
Inte undra på att politiken 2022 inte blev som andra år. Man kan kalla det eljest.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.