Magdalena Andersson lät som en chefredaktör som friserar upplagesiffror
Det var final för regeringens egen version av sommarpratarna i dag.
Ett ärofullt uppdrag som tilldelats finansminister Magdalena Andersson, vars show dock oturligt nog sammanföll med stora rubriker om det största BNP-fallet i mannaminne.
Platsen för spektaklet var regeringens pressrum Bella på Rödbogatan i Stockholm city, ett provisoriskt elände som mest för tankarna till en Ålandsbåt från 60-talet och som mediefolk och politiker kommer få trängas i tills renoveringen av Rosenbad blir klar hösten 2021.
Regeringen har varje tisdag de senaste månaderna kallat till vad någon spinndoktor på samtidens svenska har döpt till sommarbriefing.
En eller ett par statsråd håller låda om dittan och dattan och ler harmoniskt in i kamerorna.
Det värsta raset sedan mätningarna inleddes
Vi välkomnades av en hurtig pressnisse som undrade vilka som ville ha enskilda intervjuer. SVT, Ekot, TT...alla utom jag skrev upp sig.
Magdalena Andersson, avslappnat klädd i blått, ställde sig punktligt klockan 12.30 i predikstolen och fyrade rutinerat av sina talepunkter.
– Stort BNP-fall i Europa och USA, men nedgången i Sverige är något mindre.
Ja, det är ju också ett sätt att beskriva ett ras under andra kvartalet med 8,6 procent, det värsta sedan mätningarna inleddes.
Finansministern ångade på. Siffror och prognoser kom och gick. "Det är svårt att göra makroekonomiska bedömningar", urskuldade hon sig efter ett tag.
Reportrar nickade förstående och antecknade.
Barometerindikatorn, vad nu det är för ord, steg och ”inköpschefsindex” visade sig vara ”tillbaka i tillväxtzonen”.
– Nedgången i Sverige är något mindre än i andra länder, påpekade hon sedan för andra gången.
De här tillställningarna är inte lika framgångsrika som regeringens pressfolk har hoppats på. De är å andra sidan inte det fiasko de borde vara. Underskatta aldrig en stackars redaktörs behov av material under högsommarens stiltje.
Minnesvärd var inrikesminister Mikael Dambergs dryga kvarts malande om de nya lagar som trädde i kraft 1 juli. Kamerabevakning, förstärkta återfallsförebyggande åtgärder inom kriminalvården, överflyttning av utlänningar som döms till fängelse i Sverige.
En annan favorit var då infrastrukturminister Tomas Eneroth och Peter Eriksson, minister för internationellt samarbete, plågade oss med 34 minuters sommarprat, utan avbrott för musik.
Det handlade om pandemins utbredning i Afrika och bilköer i huvudstaden, som vore duon trafikreportrar på P4 Stockholm och inte statsråd.
Lät som en chefredaktör
Andersson tuffade på. I coronans tid var murvlarnas stolar utspridda, vilket skapade en ödslighet som endast marginellt upphävdes av att samtliga mediehus hade skickat representanter med uppdrag att fylla sändningar, sajter och spalter.
Hälften av journalisterna var 23-åriga vikarier, hälften grånade 62-åringar som suckade och stånkade. Vilket ger en medelålder på 42,5 år, men så ger statistik inte nödvändigtvis en sann bild av verkligheten.
– Det har varit färre konkurser än väntat, sa finansministern och log.
Ett annat sätt att uttrycka den saken är att det nuvarande ekonomiska eländet kanske inte leder till fullt så många fall av för tidig död som det funnits skäl att befara, arbetslöshet skördar ju liv i form av självmord, missbruk och psykisk ohälsa, men vem är jag att förstöra den goda stämningen.
Livvakterna var solbrända och avspända och en reporter från TV 4 drog en story jag inte begrep ett ord av om hur han tagit hissen upp till pressrummet och fastnat i säkerhetskontrollen.
– Det har gått bättre för Sverige än för många andra länder, inflikade Andersson för tredje gången och övergick efter 21 minuter till de enskilda intervjuerna.
Det slog mig att dagens sommarvärd i sin retorik påminner om hur tidningarna numera spinner sina upplagesiffror:
Vi minskar minst.