Tovas vän om sista mötet: ”Kramade om mig och sa att hon saknade mig”

Uppdaterad 2017-12-21 | Publicerad 2017-11-18

Isabella Styrman, 19, och Tova blev vänner redan när de gick i grundskolan.

Men den mordmisstänkte expojkvännen tyckte inte om att de umgicks – och försökte stoppa Tova från att träffa vännen, berättar Isabella.

– Vi fick smygas och träffas bakom hans rygg. Han hade något emot oss, säger hon.

Under fredagen åtalades Tova Mobergs 22-årige expojkvän misstänkt för att ha mördat henne på sin gård i Hudiksvalls kommun och sedan gömt hennes kropp i vattnet. Själv nekar han till brottet.

Dessutom åtalas mannen för grov kvinnofridskränkning gentemot Tova, efter att han, enligt åtalet, under flera år utsatt henne för våld och hot. Han ska dessutom ha försökt få henne att ”göra slut” med flera av hennes vänner, enligt förundersökningen. I sin dagbok skrev hon själv om hur pojkvännen inte ville att hon skulle ha kontakt med sina vänner:

”(22-åringen) sa att jag var tvungen att skita i dom eller dö. Han hotade mig, slog mig, ströp mig. Han höll på så hela natten och sen var jag tvungen att skriva till dom och ”göra slut” med dom”, skrev hon i dagboken som ingår i polisens förundersökning.

En av vännerna, Isabella Styrman, 19, berättar att 22-åringen inte ville att hon och Tova skulle umgås. Hon och Tova blev vänner redan på grundskolan, men den sista tiden hade de allt sämre kontakt.

– Vi började umgås i nian och umgicks till slutet på tvåan men det sista året hade vi inte så bra kontakt på grund av honom, säger Isabella.

Fick smyga

Hon berättar att den nu 22-årige mordmisstänkte mannen försökte stoppa Tova från att umgås med henne.

– Vi fick smyga och träffas bakom hans rygg. Han hade något emot oss. Vi ville ut och festa och träffa kompisar, säger Isabella Styrman.

I början när Tova och den nu 22-årige mannen träffades brukade Isabella umgås med paret.

– Det var bra och det var inga problem då. Hon och jag umgicks mycket med honom och hans kompisar då. Vi gjorde inget särskilt, hängde och så bara, säger Isabella och tillägger att relationen sedan blev sämre:

– Det märktes förändring efter att de varit tillsammans i ungefär ett år. De började bråka och det hände lite grejor och sedan gick allt utför.

Isabella säger att det var jobbigt när pojkvännen ville hindra Tova från att umgås med henne och att det gjorde att de gled ifrån varandra.

– Vi försökte prata med honom också och sa att vi inte gjort honom något. Då fick vi bara lite hot. Eller inte hot, men han sa att vi var äckliga och jag minns inte allt, säger hon.

Hon beskriver hur hon fick en chock när hon i våras fick höra att Tova var försvunnen. Och när nyheten två dagar senare kom om att en kropp hittats i sjön vid expojkvännens gård ville hon först inte tro att det handlade om Tova.

– Jag hade jobbat natt så jag låg och sov när min mamma ringde och frågade hur jag mådde och om jag hade hört vad som hänt och då brast det för mig. Jag tänkte först att det inte är Tova, det får bara inte vara hon, säger Isabella.

Hyllades med tyst minut

Hon beskriver studentdagen, när skolan hyllade Tova.

– Det kändes nästan som att hon ändå var med. Det var en otrolig känsla innan vi åkte ut med flaken när vi höll en tyst minut för henne. Det var en mäktig känsla när allt var helt tyst.

Sista gånger Isabella träffade Tova var ungefär en vecka innan hon dog, när Tova tillsammans med några vänner besökte baren där Isabella jobbade.

– Hon kom fram och kramade om mig och sa att hon saknade mig. Så det känns ändå som vi fick säga hejdå.