Ex-pojkvännen berättar själv i rätten: ”Hon skrek”

Publicerad 2020-05-29

För första gången ger 17-åriga Wilma Anderssons ex-pojkvän sin version i rätten – av vad han menar hände kvällen då hon misstänks ha mördats.

Det är en delvis ny berättelse som förs fram.

– Jag tog på mig hörlurarna och började spela och då blev hon väldigt arg. Hon skrek på mig i mitt öra. Sedan går hon iväg, säger han.

Under fredagen inleddes den tredje rättegångsdagen i Uddevalla tingsrätt där Wilma Anderssons 23-årige ex-pojkvän står åtalad för mord och brott mot griftefriden. I tidigare förhör har Wilmas anhöriga vittnat om hur ex-pojkvännen var kontrollerande, manipulativ och sagt att han ska ha psykiskt misshandlat henne. De har också vänt sig direkt till honom och vädjat om svar.

Ex-pojkvännen nekar fortfarande helt till brott och han har också en helt annan bild av relationen än Wilmas anhöriga.

– Jag är den enda familjen till Wilma. Jag är anhörig och målsägande i det här målet, säger han med hög röst in i mikrofonen när han talar i rätten.

Wilmarättegången hålls i tingsrätten i Uddevalla.

”Grälet är om allt möjligt”

I majoriteten av polisförhör har ex-pojkvännen valt att svara ”ingen kommentar” på polisens frågor. Nu berättade han istället utförligt om vad han menar hände den 14 november förra året – den dag då åklagaren påstår att han mördade Wilma.

– Jag spelar Playstation i ganska många timmar. Wilma kommer fram och frågar om jag vill ta en cigg och vi tar en cigg och då börjar vi prata och grälet börjar. Grälet är om allt möjligt, vi pratar om USA, om framtiden, hon anklagar mig för att vara otrogen, säger ex-pojkvännen.

Enligt honom pausar de sedan bråket – innan grälet fortsätter. Enligt ex-pojkvännen slutar det med att han sätter på sig hörlurar och spelar spel eller tittar på film samtidigt som Wilma skriker på honom.

– Sedan ser jag henne gå genom hallen och sedan hör jag hur ytterdörren slår igen, säger han.

Därefter påstår sig ex-pojkvännen inte ha sett Wilma mer.

Han påstår också att anledningen till att han senare samma kväll köpte en tågbiljett mot Göteborg – men hoppade av i Ljungskile, var för att han ville leta efter Wilma. Inte för att dumpa blodiga kläder eller liknande, som åklagaren frågat om.

Men när det kommer till att svara på frågor om hur det kommer sig att man återfunnit Wilmas blod i lägenheten och varför en likhund markerat i sovrummet blir han fåordig och svarar bara nekande, att han inte känner till eller har sett något blod i lägenheten.

”Omänsklig”

Enligt hans försvarsadvokat Beatrice Rämsell var det viktigt för 23-åringen att få lämna sin berättelse här i domstolen.

Varför var det så viktigt att göra det just här, varför har han svarat inga kommentarer i så många polisförhör?

– Han har känt sig förfördelad skulle jag säga. Han tycker att han lämnat idéer om vad polisen bör utreda som han inte tycker har utretts tillräckligt bra. Sedan har han fått en hantering som han tycker har varit omänsklig, där han blivit konfronterad med bilder på målsägandes kroppsdel och efter det har han haft svårt att medverka, säger Rämsell.

Och kritiken mot polisen gav ex-pojkvännen även uttryck för under rättegången.

När åklagaren undrar vad han säger kring att det inte finns några livstecken från Wilma efter klockan 17, den 14 november, säger han:

– Ni baserar en hel mordutredning på en telefon, det är pinsamt.

Nästa rättegångsdag är planerad till fredagen den 5 juni. Då ska man fortsätta med vittnesförhör.

Följ ämnen i artikeln