En miljon hoppar av skolan i Marocko

Mira Micic

I Marocko finns 80 000 gatubarn.

Många har sökt sig till bättre förhållanden i europeiska länder.

Sedan 2012 har antalet marockanska gatubarn i Sverige mångdubblats.

Oftast är det rykten via sociala medier som styr valet av destination.

För några år sedan var det några få ensamkommande barn från Marocko som sökte asyl i Sverige. Exempelvis registrerades sammanlagt 14 asylsökande barn därifrån under hela 2010.

Två år senare, 2012, registrerades tio gånger fler asylsökande marockanska barn. Året därpå steg antalet till det dubbla och har fortsatt öka sedan dess.

Omkring fem procent får uppehållstillstånd. De flesta saknar asylskäl och får därmed utvisningsbeslut – som i praktiken inte kan verkställas.

På grund av den nyuppkomna situationen tog Migrationsverket fram en rapport 2013, som beskriver de utsatta barnens situation i hemlandet och skälen till att de flyttar till Europa.

I många fall hamnar barnen i kriminalitet och utanförskap.

I september 2015 bedömde polisen att mellan 200 och 300 marockanska barn levde på gatan i Stockholm.

80 000 gatubarn i Marocko

Enligt Migrationsverket finns cirka 80 000 barn som kan betecknas som gatubarn i Marocko. Siffran kommer från representanter för landets inrikesministerie.

Barnen kommer från socialt utsatta områden och antalet gatubarn ökar i allt större takt i storstäderna.

Som orsak till att barn bor på gatan anges fattigdom, spruckna familjeförhållanden och våld inom familjen.

Våld mot barn är ett växande problem i Marocko.

Skolavhopp är ett annat problem – av tio miljoner barn ska en miljon hoppat av. Skolplikten är till och med 15 år. Barn är straffmyndiga vid tolv års ålder, enligt landets lagar. (I Sverige är barn straffmyndiga vid 15 års ålder).

Emigrerar till Europa

Unicef som studerat barnmigration sedan 2003 uppger att orsaken till fenomenet är främst ekonomiska.

Barn som emigrerar själva kommer ofta från storstäder, där de vuxit upp i familjer med många barn eller levt på gatan. Många är lågutbildade eller analfabeter.

Utresan sker illegalt eller under ordnade former. Det är vanligt att smugglarna inte tar betalt före avresan, utan barnet påförs en skuld, som ska återbetalas när barnet nått destinationen.

Barnen kan vara väldigt unga när de emigrerar, ibland endast 10-12 år.

Spanien, Frankrike och Italien är länder dit marockanska migrationen historiskt gått. Ensamkommande barn har rest till samma länder, men även förflyttat sig till andra länder, så som Holland, Belgien, Danmark, och Sverige.

2011 märkte Belgien en ökning av antalet ensamkommande barn

2012 började antalet öka i Sverige

Antalet barn som lämnar Marocko har minskat under de senare åren. Orsaken är den ekonomiska krisen i Europa samt hårdare gränsbevakning.

Varför Sverige?

De flesta ensamkommande marockanska barn kommer in i landet via Öresundsbron.

Valet av landet dit barnen söker sig påverkas mycket av bilder och rykten de får via sociala medier, enligt Migrationsverkets verksamhetsexpert Terje Torvik.

Till exempel, barnen som kommit till Sverige skickar bilder där de visar hur bra de har det, något som sällan stämmer överens med verkligheten.

– Man lägger upp bilder med flashiga kläder, man ger sken av att ha jättebra tillvaro, säger Terje Torvik.

Barn som finns i Sverige nu har både kommit från andra europeiska länder, och direkt från Marocko.

Är det bara pojkar som emigrerar till Europa?

I princip, ja. Det finns 60 000 – 80 000 flickor som jobbar inom hushållssektorn i Marocko. De lever också under hårda förhållanden och är en mycket utsatt grupp, då de ofta blir utnyttjade både genom slavarbete, men även av männen.

Flickorna har mindre frihet, de kan inte ta sig ut ur landet.

Under senare åren har det noterats en ökning i antalet unga mödrar med små barn som lever på gatan.

Varför kan inte barnen som nekas asyl återvända till Marocko?

Det finns flera problem. Barnen vill oftast inte återvända – de har inget att återvända till, många saknar anknytning till landet, efter många år utomlands. Så de uppvisar inga id-handlingar. Utan dessa kan Marocko säga nej till att ta emot dem.

Det är väldigt få som återvänder, vilket gör det svårt att få en generell bild av hur mottagandet ser ut.

Enligt Unicef har det förekommit polisvåld mot barnen som återvänt från Spanien, samt hårda förhörsmetoder för att få information om familjen.

Källa: Migrationsverkets rapport ”Utsatta barn i Marocko”