Marie Kide dog efter terrorattacken – sönerna berättar

Uppdaterad 2018-06-07 | Publicerad 2018-04-19

I dag möter sönerna till Marie Kide, 66, mannen som står åtalad för att ha mördat deras mamma genom terroristbrott på Drottninggatan.

De beskriver hur de hoppats att rättegången skulle hjälpa till i processen.

– Jag hade en tanke på att detta skulle ge någon form av avslut. Men det har jag nog insett, att jag kommer fortsätta behöva möta det, säger en av sönerna i tingsrätten.

Den 7 april 2017 var Marie Kide, 66, och vännen Lena Wahlberg, 69, i Stockholm för att besöka Trädgårdsmässan. Istället mördades de i terrorattentatet på Drottninggatan.

Under torsdagen vittnade två av Marie Kides söner under rättegången mot Rakhmat Akilov. I Stockholm tingsrätts säkerhetssal berättar de om dagen för terrorattentatet.

– Jag var på Ica Maxi när jag fick en pushnotis på telefonen att en lastbil kört på massa folk. Det första jag tänkte var att nu har det hänt här också, säger en av hennes söner från rättssalen.

Marie Kide.

Då tänkte han inte på att hans mamma kunde vara drabbad. Han berättar hur de försökte få tag på Marie Kide, men utan resultat.

– När klockan började närma sig 19-20 började man oroa sig. Jag började ringa runt till sjukhus, säger sonen och tillägger:

– Runt klockan 21 fick vi reda på att det på Karolinska låg åtminstone två som var skadade och oidentifierade.

”Kan inte titta på en lastbil”

Marie Kide kämpade för sitt liv på sjukhus i tre veckor, innan hon avled på morgonen den 28 april.

– Det var tre veckor av att försöka jobba så gott det gick och sedan komma hem och bryta ihop, säger en av sönerna när han vittnar.

Sönerna beskriver i salen hur det som hänt påverkat deras liv och mående, och hur mamman varje dag finns med i tankarna. En av sönerna talar om hur det inte känns som att han kan få ett avslut.

– Det kan bero dels på att man hör om det hela tiden i till exempel medier och sedan kan jag inte titta på en lastbil utan att associera till det som hände med morsan. Man kommer aldrig riktigt ifrån det i huvudet, säger han.

Sönerna berättar för rätten hur de hoppats att den pågående rättegången skulle kunna hjälpa till i processen.

– Jag hade en tanke på att detta skulle hjälpa till och ge någon form av avslut. Men det har jag nog insett, att jag kommer fortsätta behöva möta det, säger en av sönerna.

”Känts som en milstolpe”

Tiden före rättegången beskrivs som svår.

– Just nu innan rättegången har man varit väldigt påverkad, eftersom det känns som en stor del i processen. Det har känts som en milstolpe som jag behövde gå igenom och även det som kommer efter, säger den andre sonen.

När de ombeds berätta om mamman beskriver de henne som en snäll person med stor passion för sitt arbete.

– Jag jobbar som lärare precis som min mamma och jag såg henne som en förebild. Hon har varit ett stort stöd när det varit tunga jobbdagar. Hon var inspirerande, säger en av sönerna.

Sönerna har gett Aftonbladet tillåtelse att citera dem från rättegången.