Elev stängde in läraren i fyra timmar – ville ha högre betyg

Personal på gymnasieskolan vittnar om hot och på­tryckningar: ungdom kallade läraren för ”hund”

Eleven krävde att få höja sitt betyg och belägrade lärar­rummet. Först efter flera timmar kunde läraren på Cyber­gymnasiet i Stockholm fly ut genom en sidodörr.

Stämningen kring betygen på skolan har spårat ur, enligt anställda.

– Det visar förstås på vilka svåra förhållanden som personer i skolan numera kan vara tvungna att jobba under, säger fackliga huvud­skydds­ombudet Andreas Lindberg.

Händelsen ägde rum på Cybergymnasiet i våras, strax innan studenten. En elev som fått F, underkänt, ville diskutera betyget med sin lärare och nöjde sig inte med den skriftliga motiveringen.

– Eleven kvarstannar då utanför lärar­rummet och försöker medelst störande beteende framtvinga ett samtal, vilket nekas, säger huvud­skydds­ombudet Andreas Lindgren.

Studenten ska ha sparkat omkring sig och vägrat acceptera svaret.

I anmälan till Arbetsmiljö­verket beskrivs hur eleven bankar, skriker och barrikaderar sig utanför rummet. Skolan försöker även få hjälp av polisen. ”Eleven fortsätter att kräva att få komplettera betyget (F), vilket inte är möjligt då kursen är slut”.

Rektorn, biträdande rektorer och elevvårds­teamet får ägna timtal åt att försöka få eleven att lämna lokalerna, innan läraren till slut kan eskorteras ut genom en bakdörr, till en väntande taxi.

– Den var verbalt inte så mysig i munnen. Vi kunde tyvärr inte få polisen att komma hit och avhysa eleven. Vi fick vara där tills eleven gav upp, säger Annika Hanberger, rektor på Cybergymnasiet om händelsen.

En extrem situation, men talande för de växande problemen kring betygen på skolan, enligt flera lärare.

De berättar om hur påtryckningar från elever blivit vanligare på Cybergymnasiet, ett av företaget Academedias senaste skolförvärv i centrala Stockholm.

– Det finns exempel på hur elever trakasserar lärare på grund av att de inte är nöjda. Man vet att kring betygssättningen i början av juni kommer en våg av elever som kräver högre betyg, säger en lärare på skolan.

”En välvilja som gått till extremer” säger en annan lärare, som nu lämnat skolan. Han menar att ledningen på Cybergymnasiet gör allt för att gå vissa elevers krav på högre betyg till mötes.

Ofta i gråzoner för vad som är rimligt – och i bland lagligt.

Skolledningen anmälde ännu ett allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket, i maj i år. Även då handlade det om en elev som blivit missnöjd en lärares bedömning av en uppgift.

”Eleven har på sms skrivit att läraren irriterat honom så mycket att han slagit sönder en dörr. I telefon har eleven uttryckt att han är orolig för lärarens skull om han kommer till skolan, eftersom han då inte vet vad han kommer att göra. I mejl till läraren har han kallat henne ’hund’”.

Skolans lösning på situationen den gången?

Eleven fick hoppa av lärarens kurs, erbjöds istället en ”medbedömare” – och lugnade ner sig. Vem som i slutänden satte slutbetyget framgår inte av handlingarna.

Det plingar till i elevernas datorer när ett resultat förs in i det digitala systemet.

Lärare berättar att de väntar in i det sista med att sätta betyg inför studenten, för att slippa hinna bli kontaktade. Men det händer att elever fortsätter mejla och förhandla under sommaren.

– Det är många som undrar hur de kan komplettera och frågar, vad kan jag göra för att få ett E? De förstår inte att kursen är slut och att betyget är satt, säger en lärare vi pratar med.

Aftonbladet har tagit del av mejl­konversationer där elever inte vill acceptera att de kuggat på tentor eller fått underkänt. I mejlen påstår flera att de ”ska ta det” med någon av skolans rektorer istället.

De syftar på att de ska göra en så kallad ”prövning”.

Egentligen en tillåten metod för att ge underkända elever en andra chans.

Men på Cybergymnasiet sticker prövningarna ut, enligt Aftonbladets granskning. Dels för att de så många, något även ägaren Academedia konstaterar.

Dels för att eleverna ibland tycks göra ”blixtprövningar”.

En kurs som egentligen pågått under ett helt läsår kan till exempel prövas direkt efter att betyget är satt.

När vi studerar betygs­dokumenten kan vi se hur elever på Cybergymnasiet inom loppet av bara några dagar eller veckor på så vis har fått upp betyg i exempelvis matematik eller historia F till E.

– Det gäller alltså de elever som vi ordinarie lärare har bedömt saknar kunskaper. När terminen tagit slut och betygen blivit påskrivna har skol­ledningen tagit vid och ändrat betygen genom en så kallad ”prövning”, säger en av våra källor på skolan.

Enligt skollagen ska en korrekt prövning innehålla alla kursens moment, både skriftliga och muntliga. Den tar vanligen runt 2–3 månader att göra, enligt legitimerade lärare vi frågar.

Bestämmelserna är tydliga: endast lärare som har behörighet i ämnet får sätta betyg efteråt. Betyg är en myndighets­utövning och omges av strikta regler. För lärarna vi pratar med handlar det också om integritet. Att värna sitt värdefulla lärarleg.

Men på Cybergymnasiet görs prövningar ibland av lärare utan leg. Eller av personer som över­huvudtaget inte har undervisat eleverna under läsåret.

– Det är en kultur som skapats senaste åren, vi upplever det mer och mer att man inte litar på vår bedömning och auktoritet, berättar en ordinarie lärare.

En annan lärare berättar om hur elev som fått betyget F, underkänt, lyckades få upp det till ett E – över en natt.

– Han sa att han skulle pröva det en gång till, med en av rektorerna. På morgonen hävdade han sig ha pluggat hela natten. Det slutar med att han får E, och kan ta sin examen, säger en lärare.

Flera vi pratar med är noga med att få fram att alla elever på skolan inte ska dras över en kam. Majoriteten av ungdomarna på skolan är intelligenta och arbetar hårt för sina resultat.

Men de stickprover vi gjort i betygs­katalogerna bevisar att luckorna i systemet kan utnyttjas.

Vårterminen 2022 hade en elev varit frånvarande på lektionerna och riskerade få streck i ett ämne. En vecka innan studenten hoppade eleven plötsligt av kursen. Istället gjorde eleven en särskild ”prövning” i ämnet.

Beviset finns i den fysiska betygskatalogen: eleven har plötsligt fått ett E i betyg.

En obehörig lärare har skrivit under.

Unga är fostrade i en ”rättighets­kultur” beskriver lärare på skolan.

– Man tittar mycket på hur eleverna, eller kunderna, för de kallas det, upplever undervisningen.

Sedan Academedia tog över Cyber­gymnasiet för två år sedan har man bland annat infört enkäter, Undervisnings­utvärderingar. Där får elever i sin tur sätta betyg – på lärarnas undervisning. Lärarna bedöms på en skala mellan 1 och 10, där 10 är bäst.

Lärare som får låga betyg från de tonåriga kunderna, kan få förmaningar om att de behöver bättra sig.

– Får man lägre än 7 så är det inte bra. Man kan då få höra från ledningen: fundera själv på hur du kan utvecklas som pedagog, berättar en lärare.

Aftonbladet har också tagit del av flera vittnesmål, oberoende av varandra, om hur skolledningen driver på för att få upp elevernas betyg.

– Jag överdriver inte när jag säger att det ibland varit ett tryck från närmaste chefen, ”nu ska du se till att eleven får godkänt”. Det är många som känt pressen, säger en lärare på skolan.

En kollega erkänner att hen i ett fall har satt ett betyg som eleven egentligen inte nådde upp till, på grund av kraven uppifrån.

Ändå är lärarna vi pratat med i den här granskningen noga med att de känner stark yrkesstolthet – det är därför de bestämt sig för att larma om de problem de ser på Cybergymnasiet:

– Vi vill bara göra vårt jobb och sätta ett betyg som eleven förtjänar.