”Vem vill ha en passionspajas?”
Uppdaterad 2014-10-24 | Publicerad 2014-10-23
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Är det bättre att falla pladask vid första ögonblicket, eller låta vänskap utvecklas till kärlek? Jag tar risken att låta präktig och tråkig, men förälskelse är en drog. Givetvis är det bättre att välja partner nykter. Hos en vän slipper du obehagliga överraskningar sen. Du vet redan vilka nycker hen har. Det sura morgonhumöret, de noppriga mysbyxorna på helgerna och hans eller hennes verbala inkontinens när du försöker koncentrera dig på en film. Allt det där har du redan lärt dig leva med.
Du riskerar inte att hen tar dina pengar och sticker, förstör tillvaron med ordvitsar eller ännu värre: börjar mata dig under en romantisk middag. Som en personlig assistent. Det där har ni redan skrattat åt när ni sett andra par leka Lady & Lufsen på restaurang.
Ni har i lugn och ro lärt känna varandra och VET att det är rätt. Det är ingen passionspajas du har framför dig, utan den du vill leva med resten av ditt liv.
Och vadå att man skulle missa den stora, underbara förälskelsefasen – det är bara trams. Efteråt kommer ni diskutera i timmar exakt när känslorna började förändras, när det började bli plågsamt att säga hej då och ni blev två jättestora magneter som drogs till varandra.
Vänner som blir kärlekspar är bara att gratulera. De har alla odds att lyckas för nyckeln till alla långvariga förhållanden är vänskap.
När förälskelsefyrverkeriet slocknat, vilket det gör för alla, sluts cirkeln. Ni är varandras bästa vänner. Igen.