Min mage är defekt, ja rena Helvetesgapet
Kom i form efter din graviditet! Jorå tack. Tappa alla mammakilon. Jaha ja! Detta är inga konstigheter. Egentligen. Det är ju bara att äta mindre och röra sig mer. En enkel ekvation.
Efter min första dotter var det inte heller några problem. Nio månader upp och knappt nio månader ner. Det var skönt att komma i sin vanliga garderob igen. Så blev jag på tjocken igen. Magen svällde snabbare, som man ju hört att den skall göra andra gången. Nio månader passerade och när vår andra dotter föddes tänkte jag att allt skulle bli som förra gången. Jag skulle snart vara tillbaka i mina härliga klänningar igen. Och snart skulle jag träna som vanligt. Så. Blev. Det. Inte.
Ganska snabbt kände jag att något var fel. Magen ville liksom inte skärpa sig. Men eftersom jag är en person som rör på mig varje dag och är i grunden vältränad oroade jag mig inte. Jag tänkte att det skulle ta lite längre tid bara, innan jag skulle återse mina sexpackrutor på magen.
Men efter ett halvår började jag tappa modet.
I samband med att jag började få ont i ryggen började jag kontrollera bålen. Jag upptäckte ett skrämmande stort hål i mitten av magen. Magmusklerna fanns kvar. Men de satt inte ihop längre. Tänk dig Helvetesgapet i Ronja Rövardotter, så har du min mage, på ett ungefär.
Jag hoppades länge på kroppens läkande kraft. Men nu vet jag att den kraften har svikit mig. Och nu sitter jag här och surfar runt på mammaforum. Jag lär mig ett nytt ord. Mammamage. Och mammamage är inte så jävla gulligt som det låter. Nej mina vänner, det är en mage vars muskler är delade och defekta efter en graviditet.
Jag känner en förnimmelse av panik, men tänker bort rädslan och surfar efter bot. Vilka sit-ups kan åtgärda denna defekt? Till min fasa upptäcker jag att kvinnor med en så kallad mammamage absolut INTE skall göra sit-ups. Nej, för då blir det bara värre. Gapet blir större och problemet enormt. Jag dubbelkollar källan, vill se om det råkar vara ett skämt av någon som heter Kafka. Tyvärr är det tydliga besked vart jag mig än vänder. MAGEN BLIR STÖRRE OM DU FÖRSÖKER FÅ DEN MINDRE!
Hjälp. Jag suckar så att magen väller ut över tangentbordet.
Nu känner jag mig dyster. Inte för att magen är stor. Det skiter jag faktiskt i. Det finns fantastiska strumpbyxor som trollar fram getingmidja i ett kick, om man så önskar. Det jag sörjer är att jag aldrig mer kan utöva balett. För utan spänst i magen blir det omöjligt. Jag har inte längre kontroll över min egen kropp. Jag som i hela mitt liv tränat mage och rygg får inte längre göra det. Jag som arbetat som dansare och koreograf kan inte längre göra det.
Jag hittar ett forum där en läkare uttalar sig. Jo, det går att åtgärda detta. Med operation. Endast med operation. Man syr då ihop den skadade buken under narkos. Detta räknas som en skönhetsoperation och kostar därför nästan etthundratusen pix.
Skönhetsoperation. Suck. Allt känns så sorgligt. Och jag antar att jag kommer få leva med både ryggont och korsettstrumpbyxor resten av mitt liv. Det eller frågor om jag är gravid igen.