Vad hände sen med Östersjöns gamla färjor?
Uppdaterad 2019-07-26 | Publicerad 2014-06-19
Minns du Apollo III? Eller färgglada Prinsessan?
Många är fartygen som troget tuffat på över Ålands hav – och sedan försvunnit till synes spårlöst.
Resa har kartlagt vad som hände sedan med tio av de populäraste Östersjöfärjorna genom åren.
APOLLO III
Fartyget byggdes 1962 på Finnboda varv i Stockholm och döptes till Svea Jarl.
Efter 24 år i Siljas trafik såldes hon till Viking Line 1976 och målades om i Vikings karaktäristiska röda färg. Första uppdraget var att transportera kung Carl Gustaf och 450 gäster under invigningen av Södertälje kanal den åttonde juni 1976. Då drevs hon fortfarande med ånga.
Apollo III var mycket populär hos passagerarna, dels tack vare ångdriften, dels tack vare den legendariske kaptenen Johan Kull, som alltid tog emot vid landgången. Apollo III var det näst sista fartyget som gick för ånga över Ålands hav.
1982 byttes ångmaskinerna ut mot moderna dieslar. På grund av en monteringsmiss drev propellrarna åt fel håll, så hon fick backa de första månaderna. Redarens kommentar är en klassiker:
– Det måste vara ett ångspöke!
1989 såldes hon till ett thailändskt rederi och fortsatte segla i Asien. Hon har bytt ägare flera gånger och enligt obekräftade uppgifter höggs hon upp 2010, nästan 60 år gammal.
ATHENA
M/s Athena byggdes som ett riktigt kryssningsfartyg, utan vanliga bildäck.
Att kryssa hade blivit populärt då 24-timmarsregeln införts för taxfreeinköp drygt tio år tidigare.
Fartyget byggdes på Wärtsilävarvet i Åbo. Det ägdes av Rederi AB Slite, som ingick i Viking Line, och sattes i trafik på rutten Stockholm-Mariehamn 1989.
Utrymmet som normalt användes som bildäck hade försetts med nöjesfältet Röda Lund, senare omdöpt till Silverland. Under vattenytan erbjöds också diskoteket Oktan samt parkeringsplatser för kryssningsresenärernas bilar.
1993 begärdes Rederi AB Slite i konkurs då bankerna sagt upp lånen under byggnationen av storsatsningen m/s Europa. Athena såldes till högstbjudande och hamnade i Singapore där hon fortsatte som kryssningsfartyg efter att ha utrustats med swimmingpool på akterdäck samt spelautomater på bildäck.
2001 såldes hon till danska DFDS och idag stävar hon mellan Köpenhamn och Oslo under namnet Pearl Seaways.
BALTIC KRISTINA
Från början var Baltic Kristina ett Siljafartyg. Hon levererades 1973 och döptes till Bore I.
Första rutten var Stockholm–Mariehamn–Åbo.
Tio år senare såldes hon till Sovjetunionen, döptes om till m/s Ilich och sattes i trafik mellan Stockholm och Leningrad (numera S:t Petersburg).
1997 köptes hon av Estline och gick mellan Stockholm och Tallinn innan rutten ändrades till Kapellskär–Paldiski. Samtidigt fick hon namnet Baltic Kristina.
2002 köptes hon av det lettiska rederiet Riga Sealines och gick mellan Stockholm och Riga. Rederiet hade ingen koll på de krav en svensk kryssningsresenär ställer på logistiken ombord. Bland annat hade man för få dricksglas i restaurangen, så endast hälften av matgästerna kunde läska sig under middagen. Resten fick vänta tills det fanns nydiskade glas.
Ombordstigningen i Riga skedde via bildäck.
2005 begärdes fartyget i kvarstad och såldes på auktion.
I dag heter hon Rigel I och har hemmahamn i Limassol, Cypern.
BIRGER JARL
Birger jarl är förmodligen mest saknad av alla kryssiningsfartyg som trafikerat Ålands hav.
Hon byggdes 1953 på Finnboda varv som en av de tre Olympiabåtarna.
Sommartid gick hon på rutten Stockholm–Helsingfors, vintertid Stockholm–Mariehamn–Åbo.
Först 1982 byttes ångmaskinen ut mot moderna dieslar. Hon blev därmed det sista fartyget som gick för ånga över Ålands hav.
Genom åren reparerades fartyget då och då, men mest nödtorftigt för att hon skulle fortsätta att vara sjöduglig. När hennes rykte var som sämst hette hon Baltic Star och gick på lågpriskryssningar till Mariehamn. Passagerarna bestod till största delen av mindre solventa personer som var på jakt efter billig alkohol.
2002 såldes hon till Rederi AB Allandia som insåg värdet av att bevara ett så pass historiskt fartyg i trafik. Man höll noga puts på mässingen och skrovet var kritvitt. Mahognyn glänste.
Nedanför de branta lejdarna monterade man madrasser för att skydda en eventuellt fallande passagerare. Dessutom fick hon tillbaka sitt ursprungliga namn Birger jarl och blev till slut K-märkt.
K-märkningen var ironiskt nog början på slutet. Nya regler om brandsäkerhet infördes 2011 och det gick inte att bygga om Birger jarl tillräckligt mycket för att uppfylla dessa. Mahogny är vackert men brinner bra.
På dispens fortsatte hon sina turer mellan Stockholm och Mariehamn, men lönsamheten blev sämre då passagerarna svek. På slutet gick hon bara varannan vecka.
I juni 2013 var det över. Den 23:e tuffade hon för sista gången över Ålands hav. Två dagar senare begärde sig rederiet i konkurs.
Men det är inte för sent att njuta av Ålands havs gamling. Hon ligger fortfarande vid Skeppsbrokajen i Stockholm och fungerar numera som vandrarhem.
BIRKA PRINCESS
Största kändisen på Ålands hav torde vara Birka Princess, även känd som Freja i tv-serien Rederiet.
Birka Princess byggdes av OY Valmet i Helsingfors 1985 och blev något av en mall för hur ett äkta kryssningsfartyg ska se ut i nordliga farvatten. Särskilt sedan man avskaffade bildäcket som fanns från början.
”Princessan” är saknad av många. Skådespelaren Bert-Åke Varg, som spelade maskinchef på Freja, döpte sin privata båt till Freja II. Det säger en del om Birka Princess kultstatus.
Birka Princess efterträdare Paradise, numera m/s Birka, byggdes utan bildäck från början och blev det första renodlade kryssningsfartyget på Ålands hav.
När Paradise satts i trafik blev tonnaget för stort, så rederiet sålde Birka Princess. Det blev en snabb affär i början av maj 2006. Man hade marknadsfört och sålt en specialkryssning till Tallinn, men den hanns aldrig med innan fartyget levererades till sin nya ägare, ett rederi på Malta.
De som bokat Tallinnkryssningen kompenserades med en kryssning ombord på Birka Paradise istället.
Birka Princess hann med ett år som kryssningsfartyg i den grekiska övärlden innan hon gick på grund utanför Santorini den 5 april 2007. Dagen därpå sjönk hon i Medelhavets djup.
JÄTTEN FINN
Fartyget byggdes på Ulsteinvarvet i Norge 1964. Hon döptes då till m/s Poseidon.
Första uppdraget efter sjösättning var att föra Sovjetunionens regeringschef Nikita Chrustjev från Arendalsvarvet till Göteborgs hamn.
Beställare av fartyget var svenske storredaren Sten A Olsson, som satte henne i trafik mellan Göteborg och Fredrikshamn.
1966 hade Stena fått nys om den lönsamma färjetrafiken från Stockholm, så Poseidon flyttade norrut och började gå mellan Stockholm och Mariehamn under artistnamnet Jätten Finn (hon var ju långt från någon jätte), eller Jätten Full som hon kallades i folkmun.
Ålandstrafiken fortsatte till hösten 1972 då Stena letade efter en lämplig köpare. Året därpå såldes hon till Frankrike. Därefter följde en lång karusell av nya ägare och registreringar.
Jätten Finn fick ett dramatiskt slut. Hon anfölls av Tamilska tigrarna i Sri Lanka när hon transporterade 700 lankesiska soldater i maj 2006. Fartyget blev så illa skadat i attacken att hon fick huggas upp tre veckor senare.
KAPELLA
Kapella var det första fartyget hos Viking Line som fick ett namn som slutade på ”ella”.
Detta på grund av att redaren Gunnar Eklunds lagvigda kallades Ella och han ville på detta sätt hedra sin hustru.
Viking Lines röda kulör beslutades för övrigt efter att Sliteredaren Myrstens hustru Britt-Marie dragit ett streck med läppstiftet på en servett när kulören diskuterades mellan de redare som grundade Viking Line ett par år tidigare. Färgen heter Calypso Red.
Kapella byggdes i Jugoslavien 1967 och sattes i trafik på rutten Kapellskär–Mariehamn–Pargas. Efter fyra månader ersatte man Pargas med Nådendal.
1970 kunde Kapella stoltsera med att ha fraktat Viking Lines 500 000:e bil.
1979 såldes hon till Grekland och stävade i grekiska farvatten till 2006 då hon höggs upp i Turkiet.
PRINSESSAN
Prinsessan och Baronessan var de fartyg man förknippade med nöjeskryssningar från Stockholm under 1970-talet.
De färgglada båtarna hade många stamgäster ombord.
Danska Prinsesse Margerethe byggdes 1957 i Helsingör och hann gå på sex olika trader innan nybildade Birka Line tog över och satte henne i trafik mellan Stockholm och Mariehamn 1971.
Prinsessan gick i 24-timmarstrafik medan systerfartyget Baronessan, som köptes av Birka året därpå, gick på dagsturer på samma rutt.
Prinsessan såldes 1978 till Saudiarabien och gick som pilgrimsfartyg mellan Suez och Jeddah. Hon höggs upp i Pakistan 1987.
Namnet Prinsessan levde vidare då rederiet köpte ett före detta Finnlinesfartyg som fick ersätta den gamla damen.
SILJA EUROPA
Inget fartyg har väckt så mycket känslor och hårda ord som m/s Europa.
Ändå började allt så bra.
Silja Europa skulle egentligen ha varit Viking Europa. Rederi AB Slite hade beställt det som skulle bli Östersjöns största och modernaste fartyg. När bygget för Viking Line på det tyska varvet nästan var färdigt 1992 devalverades kronan. Genast blev fartyget 400 miljoner kronor dyrare, då kontraktet var skrivet i D-mark.
Fartyget var redan målat i Vikings röda kulör, men vips byttes färgen i färgsprutorna och hon blev vit och fick namnet Silja Europa. Storsatsningen hamnade hos värsta konkurrenten och Rederi AB Slite gick i konkurs.
1993 började Europa stäva mellan Stockholm och Helsingfors. Bland annat så hade hon världens första flytande McDonalds-restaurang ombord. Konkurrenterna kontrade med att engagera korvgubbar.
1995 ändrades rutten och hon började gå på Åbolinjen istället, fortfarande från Värtahamnen i Stockholm.
Men i januari 2013 försvann hon från Värtan och sattes in på linjen Helsingfors-Tallinn.
I juli 2014 meddelade Tallink Silja att Silja Europa chartrats ut till Australien för att bli flytande hotell i minst 14 månader.
WELLAMO
Ännu ett av alla fartyg som byggts på Wärtsilä-varvet i Finland genom åren.
M/s Wellamo sattes i trafik 1986 och seglade mellan Stockholm och Åbo i Silja Lines vita skrud. 1992 döptes hon om till Silja Festival.
2006 övertogs Silja Line av Tallink Grupp och två år senare stävade hon på linjen mellan Stockholm och Riga.
I maj 2013 avgick hon för sista gången från Frihamnen i Stockholm. Efter en tid som utchartrad till ett ryskt resebolag, där hon kryssade mellan S:t Petersburg och Stockholm, ligger hon nu som logementsfartyg för byggnadsarbetare i Kanada.
Lasse Jansson
