”Livet är så enkelt och behagligt här”
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-24
Lisbeth och Jan strandade på Zanzibar – och blev kvar...
Lugn och lekfulla aktiviteter präglar livet på södra Zanzibar.
Här lockar Indiska oceanen med sitt mest skimrande, turkosa vatten.
Det var inte särskilt svårt för det svenska lärarparet Lisbeth och Jan Kastner att bestämma sig för tio år sedan?…
På södra Zanzibar råder stillheten. Ett fåtal turister vandrar längs den vita stranden i morgonbrisen. I det långgrunda, kristallklara havet fångar lokal- befolkningen bläckfisk.
Här trivs det svenska lärarparet Lisbeth och Jan Kastner. Sedan tio år är de bosatta utanför den lilla byn Paje på södra delen av ön. Vid den långa korallsandstranden driver de ett litet hotell, Paje Ndame.
– När vinden ökar vaknar vindsurfarna och kite-surfarna. Det finns många ställen längs stranden som hyr ut utrustning, säger Jan.
Började som voluntärer
Nyligen utökade de med en ännu mindre anläggning på västra sidan av öns sydspets, Dolphin View Village. När det är lågvatten landar hägrar och strandpipare där och ute vid revet simmar delfinerna. Om de är på lekhumör söker de sig till fiskebåtar och snorklare.
– De lokala fiskarna tar gärna med turister på delfintur för 10 000 TZS (cirka 70 kronor). På utsidan av ön kan du gå ända ut till revet när det är lågvatten, säger Jan Kastner.
När han och Lisbeth flyttade till Zanzibar vid millennieskiftet var de redan förälskade i sagoön utanför Tanzanias kust. För tjugo år sedan jobbade de som volontärer i varsin skola i den berömda stenstaden, Zanzibar Stone Town.
Kom ihåg: var artig!
Ett råd till nykomlingar är att ta sig tid att utbyta artigheter när man har med Zanzibarer att göra.
– Man behöver inte kunna tala kiswahili, det går bra med engelska och kroppsspråk. Men om man snappar upp några fraser blir det väldigt uppskattat, säger Lisbeth.
Från Paje till Stone Town är det en timmes resa med hotellets delfinprydda minibuss. En favoritattraktion som ligger längs vägen är nationalparken, känd för sina red monkeys och sitt mangroveträsk. När vi passerar infarten sitter en flock på fem apor vid vägkanten och putsar pälsen.
– I nationalparken ska ni sätta er allra längst in och bara njuta och lyssna på djurlätena, i övrigt är det helt tyst där, säger Lisbeth.
En fantastisk park
Den sista milen tätnar trafiken och vägen kantas av stånd och butiker där man kan handla allt från vackert mönstrade kangas, möbler och läder-varor till öl och frukt. Här köper Lisbeth och Jan bland annat traditionella böjträstolar till hotellen.
– De har sits och rygg av koskinn och kostar bara 6 000 T-shillings (56 kronor).Man kan ta med dem på flyget som specialbagage, de väger ju inget, säger Lisbeth.
Jan parkerar vid vattnet, alldeles intill Sultanens kritvita haremspalats, Beit el Ajaib. En fantastik park, Forodhani, breder ut sig ner mot havet på behörigt avstånd från den stökiga hamnen.
– När vi bodde här med barnen var det ett helgnöje att besöka matmarknaden här. Då var det trångt mellan filtarna på gräsmattan. Nu är parken nyrenoverad och gräset får inte beträdas men marknaden finns kvar. Det är mysigt när de grillar skaldjur och Zanzibarpizza i skenet från oljelampor, säger han.
Ät inte på gatan
Lisbeths vattenhål efter en tur på stan är Coffee House, ett kafé där man ofta träffar europeiska och amerikanska experter och volontärer som är tillfälligt bosatta på Zanzibar eller på tanzaniska fastlandet.
– Passing House är en annan favorit. Där får man traditionell mat i stora portioner för väldigt lite pengar. Det är alltid galet mycket folk där, säger hon.
Den religiösa högtiden firas i en månad i början av hösten. Då äter och dricker öns muslimer inget under dagtid.
– Matställen som nästan bara har utländska gäster har öppet men man ska undvika att äta och dricka på gatan. Vissa kan uppfatta det som provocerande.
Överlag är hygienen bättre här än i många andra afrikanska länder.
– Tanzanier tvättar till exempel alltid händerna innan de äter, en sed som vi gott kunde ta efter, säger Jan.
Charter från Italien
Trots att Zanzibar är känt för sitt goda dricksvatten väljer de flesta turister vatten på flaska.
– Men vi dricker vattnet och äter allt och vi har aldrig blivit sjuka, säger Lisbeth.
– Tillgången på grundvatten är inget problem på ön, men standarden på vattenledningsnätet är inte den vi är vana vid. Som turist bör man ha en viss förståelse för att zanzibarerna inte är världsmästare i samhällsplanering och logistik. Man får ta det onda med det goda, säger Jan.
– Livet är så enkelt och behagligt här. Så länge det bara är Italien som har charterresor hit är vi relativt förskonade från massturism och jättehotell, säger Lisbeth.
Se bildspel och läs mer:
Ladda ner guiden!
Ladda ner resguide till Zanzibar
”Underbar strand”
ZANZIBAR: Ndame Village i Paje har blivit mitt paradis, som jag återvänt till otaliga gånger sedan 2002. En helt underbar strand som det känns som att du nästan ”äger” själv.
Läs mer på Resdagboken.se
Alias: Maggan Edin
Gunilla Eldh/text