Inget större fusk under högskoleprovet

Utbildning. Det var glesare i bänkraderna i år när högskoleprovet skrevs. Antalet anmälda var 11 134 färre än förra våren. Ett bra provresultat är för många avgörande när det kommer till framtida studier, men något större fusk har inte upptäckts under lördagen.

Vårens högskoleprov avlöpte "utan några större rapporterade incidenter", enligt Universitets- och högskolerådet (UHR). Men även om fusket ser ut att ha lyst med sin frånvaro så är saken inte helt klarlagd än.

"I slutet av nästa vecka börjar genomgången av provdeltagarnas svar och eventuella tjänsteanteckningar från provledarna om misstänkt fusk eller andra avvikelser", säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR, i ett pressmeddelande.

"Få bort fusket"

Den som ertappas med fusk kan vänta sig konsekvenser. I höstas infördes hårdare tag, och 51 provdeltagare blev utan resultat på högskoleprovet efter misstanke om fusk. Samtliga blev polisanmälda och stängdes av från provet i två år. UHR har föreslagit rätt till kroppsvisitering och särskild utrustning för att hitta fuskarna samt sekretesskydd för tipsare.

Inför vårens prov gjordes genomgångar med de provansvariga. Provvakter har gått runt och hållit provskrivarna under uppsikt. En del lärosäten har på eget bevåg satt in fler provassistenter som spanat efter fuskare.

– Det finns en större samsyn på de 120 provorterna så att man vet hur man ska agera, säger Åke Lernefalk vid UHR.

76 707 personer anmälde sig till vårens högskoleprov. Prognosen är att runt 70 000 dök upp - omkring tio procent brukar nämligen utebli. Siffran är den lägsta sedan 2013, men var enligt UHR ganska väntat.

– Vi tror att det har att göra med att ungdomskullarna är mindre helt enkelt. Babyboomgenerationen kring 1991 har skrivit provet några gånger och är väl klara med det. Och så är det en god arbetsmarknad så folk kanske väljer att ta ett jobb efter gymnasiet och skjuter på planerna på högskolestudier, säger Lernefalk.

Kan tappa i betydelse

Högskoleprovet ökar chansen att komma in på attraktiva utbildningar på högskolor och universitet. Men provet har blivit för viktigt, enligt regeringens utredare Jörgen Tholin. Han vill att andelen som antas via högskoleprov minskar från minst 33 procent till minst 15 procent. Dessutom föreslås en åldersgräns på 19 år och att man maximalt får skriva tre prov under tre år.

UHR tittar på förslagen i utredningen, men har ännu inte tagit ställning kring hur man ser på dem.

– Men det är en viktig genomlysning, säger Lernefalk.

TT