Madrid mullrar mot Katalonien

Spanien. Kataloniens nya separatistiska regering stakar ut vägen mot självständighet. Ett trots mot Spaniens konstitution som måste leda till någon slags konfrontation med centralmakten i Madrid.

Drygt tre månader efter regionvalet i Katalonien lyckades de vinnande separatistpartierna i helgen enas om Carles Puigdemont som regionpresident.

I sitt installationstal lovade han att skapa egna katalanska institutioner som skatteverk, socialförsäkringssystem och centralbank - allt enligt den separatistiska färdplanen som ska leda till självständighet om 18 månader.

Ignorerat utslag

Redan i november antog Kataloniens parlament en självständighetsdeklaration som ett första steg mot att unilateralt utropa en oberoende republik.

Att författningsdomstolen i Madrid snabbt ogiltigförklarade deklarationen fick ingen effekt.

En minister i landets högerregering började då tala lite löst om att "nej, vi ska inte skicka in militären" och "vi tänker nog inte dra in Kataloniens autonomi".

Signalen var skickad: Gå inte för långt.

Gyllene tillfälle

Det nationella spanska valet i december gav en oklar parlamentarisk situation (i kongressen, underhuset). Oförmågan att bilda regering kan sluta i nyval. Medan förhandlingarna drar ut på tiden tar den katalanska processen fart.

Premiärminister Mariano Rajoy, som numera är tillförordnad, reagerade på Puigdemonts färdplan med skärpta ordalag om att den spanska konstitutionen måste respekteras, dock utan att nämna dess artikel 155 som ger möjlighet att upphäva den regionala autonomin.

För att kunna använda artikeln krävs absolut majoritet i senaten (överhuset) - och det har Rajoys parti Partido Popular (PP).

Stoppa "farsen"

Nu har PP-talespersonen Pablo Casado tagit bladet från munnen. Han utesluter inte att PP åberopar artikeln om "farsen" fortsätter i Katalonien. Olydnad mot författningsdomstolens utslag kan få "konsekvenser och även straff", enligt honom:

– Regeringen må vara tillförordnad, men rättsstaten är det inte.

Att åberopa artikel 155 skulle tveklöst tolkas som en administrativ krigsförklaring av de katalanska separatisterna.

– Men det är väl där man hamnar om inte parterna sätter sig ner och samtalar. Frågan är hur länge regeringen kan vänta på att Katalonien, från deras utgångspunkt, tar sig samman? Snart har regeringen inget val, säger Jakob Lewander, Spanienexpert och statsvetare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.

En tidsfråga

När Carles Puigdemont på tisdagskvällen formellt blev utnämnd till regionpresident svor han vid ceremonin inte trohet till Spaniens kung eller konstitution som hans företrädare gjort.

– Vi är finansiellt förnedrade, sade han i ett kort tal, anspelande på uppfattningen att Spanien åderlåter rika Katalonien på skatteintäkter.

I ett dödläge där båda sidor upplever sig provocerade ter sig en avgörande konfrontation oundviklig.

Förr? Eller senare?

Bäva månde EU.

TT