Expert: Världen har vaknat ur kärnvapendvalan

Nobel. Verbala missiler mellan Nordkorea och USA. Nobelpriset till Ican och ett FN-förbud som väntar på fler underskrifter. Kärnvapen är en fråga på allas läppar igen.

– Fredspriset belyser det akuta behovet att göra sig av med dem, säger professor Elaine Scarry.

För bara några årtionden sedan genomsyrade hotet om ett globalt kärnvapenkrig Sveriges beredskap. I telefonkatalogens avdelning "Om kriget kommer" manades svenskarna att ta med skyddsmask och identitetsbricka om det skulle bli verklighet. Men efter kalla krigets slut andades många ut, skakade av sig känslan av olust och skyddsrummen förvandlades till dammiga förråd.

Kärnvapenfrågan har dock seglat upp som ett mörkt moln på horisonten igen. Fientligheten mellan USA och Nordkorea och det sköra kärnenergiavtalet med Iran gör att många bedömer kärnvapenhotet större än någon gång sedan Kubakrisen 1962, då världen ansågs stå på randen till ett tredje världskrig.

Kollektiv dvala

Men Elaine Scarry, professor vid det amerikanska prestigeuniversitet Harvard, menar att faran aldrig var över.

– Det var som om alla föll i dvala under 1990-talet, efter Berlinmurens fall. Men min poäng är att läget har fortsatt att vara kritiskt hela tiden, säger Scarry till TT på telefon.

Som exempel tar hon USA:s kärnvapenbestyckade atomdrivna ubåtar av Ohio-klassen, som utvecklades för att kunna utmana det dåvarande Sovjetunionens förmågor. Sammantaget tillverkades 18 ubåtar av den här typen, men fyra av dem har sedan dess byggts om för att främst bära kryssningsrobotar.

– USA har 14 ubåtar av Ohio-klassen och var och en har tillräckligt mycket nukleär sprängkraft för att förstöra en hel kontinent. Och det finns bara sju kontinenter, säger Scarry.

– Åtta av ubåtarna tillverkades efter det att kalla kriget ansågs över. Hotet har alltså aldrig upphört.

I boken "Thermonuclear monarchy" argumenterar Scarry för det problematiska i att det bara krävs en ledare för en av kärnvapenmakterna för att fundamentalt förändra den värld som vi lever i. Hon välkomnar att den amerikanska senaten nyligen lyfte frågan om huruvida det är rimligt att landets president ensam kan fatta beslut om en kärnvapenattack. Rätten att förklara krig ligger annars hos kongressen.

– President Nixon sade att "jag kan lämna rummet, lyfta telefonen och om 25 minuter kan 70 miljoner människor vara döda". Och det stämmer ju. Det finns heller ingen insyn i presidentens beslut, säger Scarry.

– När politiska lagstiftare diskuterar huruvida ett land ska gå i krig, då blir det en mer öppen fråga.

Fientlig retorik

Det finns omkring 15 000 kärnvapenstridsspetsar i världen, varav en majoritet i USA och Ryssland. Precis som många andra är Scarry bekymrad över tonläget mellan Washington och Pyongyang, där hoten om kärnvapen flyger i luften mellan president Donald Trump och diktator Kim Jong-Un.

– Människor gör helt rätt i att oroa sig över Trump som ofta är oförutsägbar. Faran är troligtvis större med honom än med tidigare presidenter. Men jag anser att det var farligt även före Trump.

Beslutet att ge årets fredspris till Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican) är en viktig markering från Nobelkommittén, enligt Scarry som hoppas att det ska leda till att fler länder ratificerar FN-konventionen om kärnvapenförbud. Professorn är övertygad om att en värld fri från kärnvapen är möjlig - men att det hindras av en utbredd idé om att det inte går att helt göra sig av med dem.

– Det är helt felaktigt. Jämfört med problemet med global uppvärmning är det här mycket enklare att tackla och mer genomförbart. Det går att plocka isär dem.

Miljoner döda

TT: Kärnvapen har inte använts mot en befolkning sedan 1945. Hur stort är egentligen hotet?

– Om bara en liten del av världens kärnvapenarsenal skulle användas skulle miljontals människor dö den första eftermiddagen. Sett ur det perspektivet, hur mycket risker ska vi acceptera? säger Scarry.

– Om vi överlever det här och gör oss av med kärnvapnen kommer människor om hundra år att ifrågasätta hur vi kunde tillåta en handfull män och en handfull stater att hålla resten av oss som gisslan.

TT