Wennerholm: En ny era för friidrotten

Mats Wennerholm

Men knappt två månader kvar till OS-finalen är Mondo Duplantis uppe och känner på världsrekordhöjder igen.

Jag tror att han är den största guldfavoriten av alla friidrottare i Tokyo.

Han har tagit stavhoppet in i en ny framtid - och ingen har hängt med.

Nu hoppade han 6,10 i säsongens första tävling med hyfsade förhållanden.

Och försökte på nya världsrekordhöjden 6,19, utan att vara riktigt nära.

Men 6,10?

Det är bara två hoppare som någonsin varit över den höjden utomhus.

Legendaren Sergej Bubka och Mondo själv.

Bubka gjorde det fem gånger och jag var själv på plats och såg när han gjorde det första gången på Malmö stadion 1991.

Då var 6,10 nytt världsrekord och Mondo var inte ens påtänkt än.

Han föddes nio år senare.

Nu har passerat Bubka både inomhus och ute och är ännu mer överlägsen än ukrainaren var på sin tid.

Det är lätt att glömma det.

Och jag kan inte komma ifrån att sex meter nästan känns som en skamgräns för Mondo numera om förhållandena är okay.

En gräns de flesta stavhoppare i världen bara drömmer om.

Han har sannerligen skämt bort oss.

Världsrekord på 10 000 meter för damer, historiens näst bästa tid på damernas 100 meter och världens sjunde bästa för herrar.

Allt inom ett dygn.

Det väntar en rekordsommar för friidrotten som klivit in i en helt ny era.

Och då talar jag inte om Mondo, utan om hela friidrottsvärlden.

Men av helt annan orsak - den nya skorevolutionen.

Sifan Hassans uppvisning på 10 000 meter i nederländska Hengelo är bara det senaste rekordet.

Bara ett exempel på hur kartan ritats om.

Nu fullkomligt krossade hon etiopiskan Almaz Ayanas gamla rekord på 29:17.45 med över tio sekunder när klockan stannade på 29:06.84.

Och då var Ayanas rekord ett av de bästa, när hon själv krossade kinesiskan Wang Junxias då 23 år gamla notering med över fjorton sekunder i finalen i OS i Rio.

Jag har sagt det tidigare.

De nya skorna är friidrottens största revolution genom tiderna.

Nu har samtliga världsrekord på 5000 och 10 000 meter slagit inom loppet av åtta månader, på både herr- och damsidan.

Och årets rivstart på säsongen är ingen tillfällighet.

Friidrotten har tagit klivet in i en ny era och det beror på den revolution som skett på skosidan och där Internationella friidrottsförbundet godkänt nya material och inbyggda kolfiberskenor.

Och löparna studsar fram med ny kraft och återvunnen energi.

Ute på söndagspromenad

Det syntes på nederländskan Sifan Hassan den här dagen i Hengelo.

Hon gjorde hela loppet själv med hjälp av den numera obligatoriska ljusslinga som hela tiden visade hur hon låg till gentemot världsrekordet.

Ytterligare ett hjälpmedel som dagens generation friidrottare drar nytta av.

Hon lekte sig runt varv efter varv, till synes utan ansträngning,

Och när hon gått i mål så hon ut som hon varit ute på söndagspromenad.

Så mycket betyder de nya högteknologiska skorna och ljusharar.

Det är sannerligen nya tider och det är bara att nollställa allt och gå vidare.

Det går inte att jämföra bakåt i historien längre.

Jag var inne på det här redan på söndagsmorgonen, när jag skrev om skornas betydelse för jamaicanskan Shelly-Anne Fraser-Pryces 10,63 på 100 meter.

Hon sprang i de senaste sprintskorna från Nike, byggda på samma teknik som spikskor som numera används av i stort sett alla på medel- och långdistans.

Det tog upp hennes som tvåa genom tiderna på damernas 100 meter, som toppar av amerikanskan Florcence Giffith-Joyner och hennes världsrekord på 10,49.

Och nästan samtidigt sprang amerikanen Trayvon Bromell in som sjua genom tiderna på herrarnas 100 meter.

Vid en tävling i Florida stannade klockan på 9.77.

Hotas fortfarande inte

Det skvallrar om vad som kan komma senare i Tokyo i OS när alla är i toppform.

Speciellt i sprint och de explosiva grenarna.

Varken väder eller mästerskapens taktiklöpningar brukar tala för några rekord på de längre löpsträckorna.

Men jag har inte glömt senast det var friidrottsfest i Tokyo 1991.

Jag satt själv på läktaren och såg Carl Lewis sätta nytt världsrekord på 100 meter med 9.86 och sedan sätta ett andra (37.50) i stafetten 4x100 meter.

Seda fick jag se samma Lewis i historiens häftigaste längdduell mot Mike Powell.

Det slutade med att Powell hoppade de 8,95 som fortfarande står sig som världsrekord och fortfarande inte hotats på allvar.