Flinck: Därför är Öberg unik

Gjorde något ingen annan svensk skidskytt klarat

Johan Flinck

ÖSTERSUND. Hanna Öberg gjorde det ingen annan svensk skidskytt klarat i modern tid.

Hon stod pall trycket var som störst och det gällde som mest.

Nu blir det tre svenska medaljer till.

Sverige har haft en lång rad fantastiska skidskyttar de senaste 20–25 åren.

Magdalena Forsberg, Anna Carin Zidek, Helena Ekholm och Björn Ferry har allihop blivit individuella världs- eller olympiamästare.

Men ingen av dem har både OS- och VM-guld individuellt.

Det har Hanna Öberg – på blott två mästerskap.

Men framför allt gjorde Öberg i tisdagens distanslopp något som ingen av de andra klarat: hon pallade trycket när det var som störst och det gällde som mest (i karriären).

Forsberg och Ekholm levererade förstås i flera VM som favoriter men när det väl blev OS stod de inte pall. Trots att Magda var helt överlägsen i världscupen i sex år stannade det vid två brons i OS. Och de flesta minns nog hur Ekholm kom till sitt enda OS som jättefavorit, klappade ihop mentalt och fick åka hem med en niondeplats som bäst individuellt.

Senast Östersund arrangerade VM, 2008, fanns det stora förväntningar på det svenska laget efter ett guld, ett silver och ett brons i VM ett år tidigare. Det slutade med noll medaljer.

Helt annan situation nu

De fyra OS-gulden Sverige tagit i skidskytte i modern tid har alla varit inom spannet från superskräll (Öberg och herrstafetten 2018), via skräll (Ferry 2010) till mindre överraskning (Zidek 2006).

Det här var något helt annat.

Öberg gick in i VM med sina egna stora förhoppningar och omgivningens höga förväntningar.

Efter de tre första tävlingarna hade hon två femteplatser och en fjärdeplats – bra men fortfarande inte den där efterlängtade medaljen på hemmaplan.

Och så stod hon där, i den fjärde VM-tävlingen, som regerande olympisk mästarinna på distansen och sköt för guld efter tre prickfria skjutningar.

Visst, hon hade stått i exakt samma situation i exakt samma lopp för ett år sedan i Pyeongchang.

Men det här var ändå en helt annan situation.

Då visste knappt någon vem hon var, nu är hon nykorad Bragdguld- och Jerringprisvinnare.

Då hade hon allt att vinna, i dag hade hon allt (nåja) att förlora.

– Jag hade blivit förvånad om hon hade bommat, säger sambon Jesper Nelin.

– Hon har mästerskapsgener, säger Wolfgang Pichler.

– Jag njuter av att stå där och prestera när det gäller som mest, säger hon själv.

Bakom de glada, bruna ögonen och den väna, nästan blyga, uppsynen gömmer sig en iskyla som vi uppenbarligen inte upplevt i svenskt skidskytte tidigare.

VM är ”hemma”

Öbergs guld innebär att Sverige uppnått sitt (lågt) ställda resultatmål i VM om en medalj.

Det här guldet betyder oerhört mycket för hela laget.

helskärm

Efter den omedelbara glädjen drogs säkert en lättnadens suck i laget. VM är bakstavligen och bildligt ”hemma” nu. Det här kan aldrig stämplas som ett nytt fiaskomästerskap på hemmaplan.

Det finns mer att vinna än förlora nu när vem som helst av svenskarna kommer in till en avgörande skjutning under resten av VM.

Nelin påminde om OS i fjol:

– När Sebastian tog sitt silver lyftes vi allihop.

Då slutade det med ytterligare två guld och ett silver.

Jag tror inte på samma, nästan maximala, utdelning igen. Det återstår dessutom färre tävlingar den här gången.

Men visst blir det fler medaljer.

Tagit sitt skidskytte till en ny nivå

Bakom Öberg har till exempel Mona Brorsson tagit sitt skidskytte till en ny nivå under VM.

Hon hade aldrig varit bättre än femma i världscupen men på VM har hon slutat femma, sexa och sjua individuellt.

I distansloppet åkte Brorsson till och med snabbare än Öberg och hade totalt åttonde bästa åktid samtidigt som hon kom tillbaka i skyttet på ett imponerande sätt efter kollapsen i jaktstarten.

Tre medaljer till låter väl rimligt? Ska vi säga singelmixedstafetten, damstafetten och damernas masstart?

Så låter vi herrarna visa, med början i morgon, att de vill också vara med och bidra till medaljskörden.

Tårarna från Anna Magnusson i den mixade zonen av att bara prata om kompisens guld – det är innerlig och äkta vänskap det.