Skoogs sparring Melwin Holm, 12 år

Publicerad 2017-07-08

LONDON. Sofie Skoog har ovanlig sparringhjälp på vägen mot en VM-final i London.

Melwin Holm, 12 år.

Supertalangen mot dess raka motsats.

– Ja, jag tog mitt första SM-guld då jag var 25. Snacka om att vara seg i starten, säger Sofie.

Sofie Skoog har precis lämnat Diamond League-tävlingen i Lausanne med en tredjeplats och fortsatt till nästa stora friidrottsscen.

Olympiastadion i London där nästa Diamond League avgörs på söndag och VM väntar i augusti.

– Det känns jättegött att vara ute på sådana här stortävlingar och tävla mot de allra bästa, säger hon på sin breda värmländska.

Ja, bred och bred.

Bred värmländska

När SVT gjorde serien ”Värsta språket” om svenska dialekter, ägnade de ett helt avsnitt åt Ekshärad där Sofie växte upp. Den kan vara mycket bredare.

– Men då skulle ingen begripa vad jag sa, säger hon och skrattar.

Sofie Skoog skulle kunna platsa som synonym till ordet positiv.

Det är det som gör henne så speciell och älskvärd.

Tjejen som aldrig gav upp och som nu får njuta av en framgång få eller inga såg komma.

Får beröm av tränaren

Tränaren Stefan Holm är full av beundran inför det värmländska naturfenomen han började träna för två år sedan. Hennes långa resa och envisa satsning på något som verkade, ja, just hopplöst redan från början. Han är inte ensam.

Det här är en 27-åring som inte ens kom in på friidrottsgymnasiet i Karlstad, utan hamnade i Falun. Som kulstöterska.

– Ja, det var vad jag sysslade med mina första två år på gymnasiet. Kastgrenar. Det är därför jag har sådana enorma biceps, säger hon och spänner musklerna.

Nu tog hon inte bara sitt första SM-guld utomhus 2015. Hon var i OS-final i Rio förra sommaren och tog en sjundeplats. Den bästa svenska placeringen bakom Meraf Bahtas sjätteplats på 1500 meter.

Och hon har höga mål inför VM i London.

– Ja, först och främst final. Sedan är det att ha en magisk bra form. Jag vill sätta pers när det är mästerskap och vill hamna i den formtoppen jag hade på OS. Och som det sett ut de senaste säsongerna är det inte omöjligt att ta medalj i så fall. Hoppar jag 1.97 så kan det räcka och räcker det inte är jag nöjd ändå. Men jag vet att jag hoppar mycket bättre i augusti och har redan tangerat mig personliga rekord på 1.94 den här säsongen, säger hon.

Guldet inget att göra åt

I Rio räckte 1.97 för att ta OS-guld. En då 37-årig Ruth Beitia tog den höjden i första försöket.

– Ja, det är helt galet. Men det är så jämnt det är just nu. Tar jag 1.97 på VM kan det faktiskt räcka till medalj.

Men guldet kan alla glömma. Ryskan Marija Lasitskene var som alla andra ryssar (längdhopperskan Darja Klisjina var enda undantaget) avstängd från OS i Rio, men har fått klartecken att tävla den här säsongen.

Hon är friidrottsvärldens mest överlägsna just nu och hoppade 2.06 i Lausanne. Tre centimeter från Stefka Kostadinovas snart 30 år gamla världsrekord och Lasitskene är den ende som hoppat över två meter i år.

Men bakom henne är det så öppet att till och med Sofie Skoog kan drömma om en medalj.

– Ja, jag är nyfiken på vad som kan komma senare i sommar. Jag har inte haft den där riktiga formtoppen än, säger hon.

Hur bra kan du bli?

– Jag kan definitivt bli bättre. Jag har mycket att utveckla fortfarande. Framförallt kan jag bli mycket snabbare och utnyttja tekniken bättre.

Sparrar mot Holms son

På vägen mot VM i London har tolvårige Melwin Holm varit en bra sparringpartner. En av nio i den träningsgrupp Sofie tillhör i Karlstad och som leds av Stefan Holm.

– Ja, det är kul med Melwin. Vi är lite lika och vill hoppa på samma höjder, även om han fortfarande hoppar lite lägre än vad jag gör. Men det kommer nog inte att vara så länge till. Han är en jättetalang, säger Sofie.

Nu får hon tävla på VM-banorna i London på söndag, då hon gör sin andra Diamond League-tävling på bara tre dagar.

– Det ska bli superkul. Det blir ett bra test inför VM. Jag älskar att tävla tätt.

Och sen då? Du är redan en veteran med dina 27 år?

– Ja, men jag kom ju igång så sent att har massor av år kvar. Titta bara på Ruth Beitia. Hon är 38 år och fortfarande med. Då har jag elva år kvar och tre OS. Jag är bara i början av karriären.