”Traktorn” körde över Danmark

Bredden har tagit Sverige till en historisk semi

LEIPZIG. Mellegård, Roberts, Westberg, Bundsen, Toft Hansen och Idéhn hade redan gjort det.

Då rullade Henrik Signell in en ostoppbar traktor.

Sverige är i VM-semifinal och det är bredden som får det här laget att fortsätta skriva historia.

Sverige är i VM-semifinal.

Sverige ska spela om medaljerna.

Sverige skriver handbollshistoria.

Det ska vi tacka två nya hjältar för: Hanna Blomstrand och Filippa Idéhn.

Vi har sett Olivia Mellegård, Jamina Roberts, Ulrika Toft Hansen, Johanna Westberg och Johanna Bundsen kliva fram i olika matcher i detta VM och antingen ta en viktig roll eller helt enkelt avgöra en match.

Inte sällan har de gjort det från ett mer eller mindre tufft läge: inkastad som reserv (Mellegård), efter att varit joker ett helt landslagsliv (Roberts), i mästerskapscomeback som tydligt andraval (Toft Hansen), efter ett par svaga matcher (Westberg) eller efter att varit hårt kritiserad (Bundsen).

Mot Danmark var Filippa Idéhn först ut att göra om det. Efter att suttit på bänken i två raka matcher och sett Bundsen storspela fick hon kliva in efter en kvart i kvartsfinalen sedan kollegan inte tagit ett enda danskt skott och Sverige låg under med 8-6.

Idéhn kom in, räddade två skott direkt och lade grunden till Sveriges vändning före paus.

I början av andra spikade hon igen nästan helt tillsammans med ett försvar framför sig som var omöjligt att forcera. Då kunde Sverige i praktiken avgöra kvartsfinalen även om danskarna kröp obehagligt nära i slutet.

En ostoppbar traktor

Men låt oss vrida tillbaka tiden till 20 minuter in i matchen.

Då släppte Henrik Signell in en traktor på planen i Arena Leipzig.

En ostoppbar traktor av märket Hanna Blomstrand som plöjde stora fåror genom det danska försvaret och avslutade med att stänka in skotten.

Från minut 23 till 56 gjorde hon det sju gånger och det gav sju mål.

Blomstrand har varit ett utropstecken i stort sett hela VM och vi är många som velat se henne från start med Nathalie Hagman nerflyttad till kanten.

Nu fick vi se ett internationellt genombrott av klassiskt snitt mot ett försvar som förstås passade ”Traktorn” perfekt.

(Det var den förre danske spelmotorn Joachim Boldsen som kallades ”Traktor” på sin tid. Och ja, Blomstrand är fine med detta epitet.)

Jag tänker inte bara på de okuvliga genombrotten med efterföljande säkra avslut utan också på hennes mästerliga försvarsspel, skolad som hon är av svensk damhandbolls försvarsmaestro – Dragan Brljevic, som också fostrat Anna Lagerquist och Sabina Jacobsen i försvarsspelets ädla konst hemma i Lugi.

Detta präglar ett mästerskapslag

Men tillbaka till den svit som Blomstrand förlängde i detta VM för Sverige:

Det är precis detta som präglar såväl ett lag i harmoni som ett framgångsrikt mästerskapslag – att nya spelare kliver fram och olika spelare ”turas om” att bli matchvinnare.

Vi ska i sammanhanget inte glömma Isabelle Gulldéns match mot Norge och det är också typiskt för ett framgångsrikt lag, att den bästa spelaren kliver fram när motståndet är som bäst.

Bakom dessa matchhjältar har spelare som Sabina Jacobsen och Anna Lagerquist levererat på en allt högre nivå ju längre turneringen fortskridit och man bildade ett högklassigt mittblock i stora delar av kvartsfinalen. Nathalie Hagman har också steppat upp efter hand.

Allt detta sammantaget gör också att Sverige orkat mer än sina motståndare som gått runt på färre spelare.

Det är bara att titta på Sveriges andrahalvlekar i VM.

Det är bredden som gör att det här laget fortsätter skriva historia.

För det är det man gör.

Skrivit historia i Leipzig förr

Efter att brutit den 16-åriga VM-förbannelsen i söndags och vunnit en utslagsmatch för första gången på sju år i ett mästerskap blev Sverige denna kväll, efter två semifinaler i EM, för första gången klart för spel om medaljerna i ett globalt mästerskap (OS eller VM).

Och det var klart (nåja) att det skulle ske här i Leipzig där damerna under Ulf Schefverts ledning tog ett historiskt kliv när man tog sig vidare till OS i Peking här våren 2008.

Fram till dess hade Sverige bara kvalat in till 5 av de totalt 26 VM och OS som hade avgjorts. Sedan 2008 har man varit med i fyra av fem VM och alla tre OS. Båda är, som vi vet, mycket lurigare att ta sig till jämfört med EM, som knappt går att missa.

Ville undvika Frankrike

Kan man gå hela vägen?

Jag har redan från början i detta VM velat undvika Frankrike så länge som det bara är möjligt men nu, efter segern mot Montenegro, väntar fransyskorna i semifinalen.

Vid sidan av Norge (och kanske Ryssland) är Frankrike det lag som Sverige haft svårast för under 2010-talet. Men förr eller senare måste man ställas också mot dem i utslagsmatcherna i ett mästerskap.

Jag skrev direkt efter kvartsfinalen mot Danmark att Sverige nu inte går in som underdog mot något lag i en semifinal. Men jag undrar ändå om man inte gör det mot Frankrike. Men det passar det här laget bra. Och kan man besegra Norge i en match som suveränerna verkligen ville vinna, inte drabbas av hybris och komma tillbaka från en tung start i en kvartsfinal i ett tufft, skandinaviskt derby... då är det klart att man kan gå till final och också vinna den.

Men det tar vi då.