Frida Karlsson om problemen: ”Fick lära mig den tunga vägen”

Anna Rydén

Den svenska landslagsläkaren Per ”Pliggen” Andersson slog larm om en tystnadskultur kring balansen mellan mat, träning och återhämtning.

Åkarna själva menar att det snarare handlar om en kunskapsbrist.

– Jag stegrade allt lite för fort för vad jag hade kunskap till och fick liksom lära mig den tunga vägen, säger Frida Karlsson.

Precis när säsongen 2019 hade dragit igång kom beskedet att det svenska stjärnskottet Frida Karlsson stoppades från tävlingar.

Beskedet var att hon hade gått över gränsen.

Diagnosen har inget namn utan det handlar om något som landslagsläkaren Per ”Pliggen” Andersson liknar vid utbrändhet.

– Detta är vår största utmaning inom uthållighetssidan nu. Framför allt bland tjejer. Här finns också en tystnadskultur, vilket är förödande, säger han till TT.

Där bekräftar han också två kända fall: Frida Karlsson och Ingvild Flugstad Östberg.

Gick direkt från gymnasiet

Karlsson, som just nu befinner sig på höghöjdsläger med landslaget i Frankrike, tycker dock inte att det handlar om någon tystnadskultur.

– Jag kan prata för mig själv hur det var. Jag slog igenom tidigt och gick från att vara en skidgymnasietjej som tränade på skidgymnasiets träningar och gick i skolan till att helt vända och ha skidåkningen som fulltidsyrke. Jag stegrade allt lite för fort för vad jag hade kunskap till och fick liksom lära mig den tunga vägen.

Hon får medhåll av Moa Lundgren. Sprintern förstod inte signalerna hon fick i fjol när målet var att försöka knipa en åtråvärd plats i det svenska VM-laget.

– Jag vet inte om det är en tystnadskultur. Framför allt skulle jag säga att jag själv var väldigt okunnig i vad det egentligen var som hände med mig. Jag skulle absolut säga att min totala belastning var långt över vad jag klarade av och det har jag lärt mig jätte, jättemycket av, säger 23-åringen.

Hoppas unga får hjälp

Tror du att det kan behöva snackas om det här just för att det inte ska finnas den här okunskapen?

– Absolut. Vi behöver nog absolut prata om det. Sen ska jag också säga att jag hade inte den respekten för att det kunde bli för mycket för mig. För det hade jag aldrig varit med om riktigt, säger Lundgren och fortsätter:

– Jag vet inte hur ärlig jag var mot tränarna heller i vad jag kanske kände. Om det inte kändes bra så kanske jag bara tänkte att jag behövde träna mer. Fast jag redan låg på väldigt hög dos. Det var jag nog inte beredd att inte göra. Jag ville gärna ha in träningstimmarna in på kontot och in i träningsdagboken. 

Nu hoppas Frida Karlsson att ungdomar som satsar på skidåkningen kan få hjälp och stöttning tidigare än vad hon själv fick.

– Vi har superbra stöttning med dietist och bra tränare och kunskap här i a-laget men egentligen skulle man ta det ner några åldrar för att undvika det här att man kanske provar lite själv och skapar sig erfarenheter på det viset, säger Karlsson.