Rodgers jakt på ett mirakel

Uppdaterad 2019-08-01 | Publicerad 2017-12-17

Han inledde sin Green Bay Packers-karriär som ett mobboffer till legendaren Brett Favre.

Sedan en lång tid är Aaron Rodgers ute ur Favres skugga, och skulle han nu komma tillbaka efter sitt nyckelbensbrott och leda Packers till slutspel, ja då bygger han på sin ikonstatus till mytiska proportioner.

Men det kommer att krävas ett smärre mirakel.

Brett Favre är en legend i Green Bay. När han sprang in under spelarpresentationerna kom öronbedövande jubel från hemmapubliken på Lambeau Field, och det enda som ljöd högre var de tre stridsflygplan som flög över arenan i slutet av nationalsången.

Favre spelade i Green Bay i 16 år och tog under tiden tiden hem en Lombardi Trophy (1996).

Hans arvinge Aaron Rodgers draftades 2005, och fick från start veta att han hade stora skor att fylla, inte minst genom den "konst" som snabbt kom upp på väggarna på träningsanläggningen, ett flertal karikatyrer där Rodgers stod i skuggan av Favre och där en av dem föreställde Rodgers i Favres axelskydd som var på tok för stora.

Spola fram till i dag och bilden är helt klart annorlunda.

När Rodgers väl tog över rodret säsongen 2008 inledde han med att vara den första spelaren i NFL:s historia att passa för över 4 000 yards i båda av sina första inledande säsonger som startande QB. Han har även vunnit en Super Bowl (säsongen 2010) och har den bästa ration touchdown/interception för en NFL QB genom tiderna. Hans föregångare Favre hamnar en bra bit längre ner på denna lista, nämligen plats 33.

Mobbades av Favre

Men det är inte bara statistik och rekord som skiljer dem båda åt, det är också helt olika personligheter och lagkamrater. Något som jag själv fick uppleva som spelare i Packers organisation.

Favre var minst sagt lite annorlunda i det avseendet då han hade ett eget omklädningsrum samt kontor. Detta erbjöds även Rodgers säsongen 2008, men Rodgers avböjde med motiveringen att han hellre ville vara med laget och skapa relationer.

Rodgers är helt klart en bättre lagspelare i min mening, medan Favre var mer av en individualist. där fokus låg mer på honom själv än på laget i sin helhet. Jag skulle heller inte säga att Favre var speciellt trevlig.

Deras relation inleddes med att Rodgers kom in i kafeterian och gick fram till den ensamsittande Favre och sa: "Good morning, grandpa". Kanske inte den klokaste första hälsningsfrasen... 

De tre år, 2005-2008, då Favre och Rodgers delade lag var minst sagt frostiga. Från Favres sida pågick mobbning av Rodgers. Under inga som helst omständigheter fick Rodgers något stöd eller hjälp från veteranen, som endast såg honom som ett hot.

Missförstå mig rätt, konkurrens hör sporten till och allt som oftast skapar det bättre spelare, och sållar bort dem som inte kan prestera. Och det är ju just det som det handlar om – prestation, och att kunna skilja på prestation och person. Men det här, det var något helt annat, det var personligt.

När vi tittar på prestationsbiten så är Rodgers en av NFL:s bästa QBs genom tiderna och är, såsom Favre var, den största spelarmässiga tillgången för Packers. Men till skillnad från Favre så är Rodgers en ödmjuk ledare med glimten i ögat, och som kan ta laget på sina axlar och leda dom till vinst. Och det är just det han måste göra, nu när han är tillbaka efter sitt nyckelbensbrott den 15 oktober. En skada som dessutom drabbade hans erkänt starka kastarm.

Hängivna fans tror på ett mirakel

I kväll väntar först formstarka Carolina Panthers på bortaplan, och där efter Minnesota Vikings och Detroit Lions.

Men det räcker inte bara att vinna resterande program, Carolina Panthers och Seattle Seahawks måste dessutom förlora minst två av sina resterande matcher, och/eller att Vikings förlorar alla sina resterande matcher.

Men är det någon spelare som kan klara av det så är det just Aaron Rodgers. Han har bevisat det flera gånger ända sedan Super Bowl-säsongen 2010, då de började säsongen 2–3 för att sen knipa en Wild Card plats med ett slutrecord på 10–6.

Med Rodgers tillbaka vågar Packers hängiva fans tro på ett mirakel.

Brady med bakgrund likt Rodgers

På tal om quarterbackar som är viktiga för sina lag så möts två av AFCs topplag i kväll, och vilken match det kan bli. Jag pratar givetvis om matchen mellan Tom Bradys New England Patriots och Big Ben Roethlisbergers Pittsburgh Steelers.

Brady med en bakgrund som kan liknas lite med Rodgers då även han hade en QB-veteran framför sig som inte på något sätt tog honom under hans vinge.

Jag syftar på QB-divan Drew Bledsoe, som efter en ruskig smäll blev tvungen att kliva åt sidan med både hjärnskakning och inre blödningar. Vilket ledde till en av de största händelserna i NFL:s historia, nämligen starten på Tom Bradys karriär.

Till skillnad från herrarna Brady och Rodgers så fick Roethlisberger anta rollen som startande QB redan sitt första år sedan startande QB Charlie Batch och dennes backup Tommy Maddox gått sönder. Så lagom till vecka 3 var Big Ben nummer ett, i en rookiesäsong han slutade med ett facit på 14-1 (slutspel inkluderat). Enda förlusten kom i AFC Championship mot just Bradys Patriots som sedan gick vidare att vinna Super Bowl. Året var då 2004, och sedan dess har Big Ben vunnit två Super Bowls och Brady fem.

Detta är helt klart veckans hetaste match och kan högst sannolikt vara en liten försmak av en framtida AFC Final.

– Carl-Johan Björk