Han väckte liv i en döende sport
MALMÖ. Pelle Svensson väckte med sina nacksving liv i en döende brottningssport i Sverige.
Med två VM-guld, två EM-guld och ett OS-silver blev han en av de stora svenska brottarna i modern tid.
En explosiv idrottsman som tog med sig sin energi utanför mattan där han aldrig backade för tuffa utmaningar varken som idrottsledare eller i sitt yrkesliv som advokat.
Brottning är den olympiska sport Sverige haft störst framgång genom tiderna, men de riktigt stora åren ligger ganska många år tillbaka i tiden. Pelle Svensson väckte liv i brottningen med sina framgångar på mattan i kombination med den åsiktsstarka person han alltid var.
Redan som ung fick han smeknamnet Pelle Sving på grund av att nacksving var hans favoritkast att vinna matcherna med. Något som bevisade hans storhet som brottare eftersom greppet ansågs ganska lätt att försvara sig emot och sällan gick hem ens på nybörjarstadiet.
Ett liv vid sidan som sticker ut
Att Pelle vann sina matcher på högsta nivå med det blev ett bevis på att hans explosivitet och tajming var extraordinär även i elitsammanhang. Den första stora medaljen vann han som 21-åring i sin OS-debut i Tokyo 1964 där det blev silver i lätt tungvikt.
Sex år senare, 1970, blev Pelle Svensson världsmästare i Edmonton. Sveriges första mästartitel i paradsporten efter 1953 års guldtrippel i VM i Neapel då Olle Anderberg, Gustaf Freij och Bertil Antonsson alla vann guld i sina viktklasser. Pelle Svensson försvarade året efter sitt guld i Sofia.
Precis som Frank Andersson, som Pelle omedelbart fattade tycke för och tog under sina vingar, väckte Pelle Svensson liv i brottningen med den för en mindre sport så viktiga kombinationen av idrottslig storhet och ett liv vid sidan av sporten som sticker ut.
Pelle Svensson tog plats. Han älskade att debattera och framförde ofta provocerande åsikter. Under sin idrottskarriärs höjdpunkt läste han samtidigt till en examen i juridik och som advokat valde han också den tuffa vägen.
Engagerad i Palmemordet
Pelle Svensson tog flera uppmärksammade mål som till exempel försvar av för Åmselemorden åtalade Juha Valjakkala, Lindomefallet där två personer friades från anklagelser om mord genom att skylla på varandra och det så kallade Johanfallet.
Pelle Svensson engagerade sig även i Palmemordet och hävdade alltid att det var Christer Pettersson som mördade Palme på uppdrag av den så kallade ”Bombmannen” Lars Tingström.
Efter sin aktiva brottningskarriär blev Svensson ordförande i svenska brottningsförbundet åren 1993–98 samt även medlem i internationella förbundet FILA. Med sina många idéer och aggressiva debattlusta blev han kontroversiell i den traditionsbundna sportens ganska inskränkta och korrupta värld. Åren som ledare blev turbulenta med schismer såväl på internationell nivå som inom den svenska brottningssporten där han kom på kant med den store stjärnan Mikael Ljungberg och förbundskaptenen Leo Mylläri, vilket resulterade i att Svensson tvingades att avgå efter att styrelsen inte gett honom fortsatt förtroende.
Sitt internationella uppdrag lämnade Svensson 2004 då han ansåg att Ara Abrahamian blev bortdömd i OS-semifinal. Pelle protesterade och blev bland annat dödshotad av en rysk ledare.