Här är ”morgondagens dopning”: Ett stort hot
Uppdaterad 2019-10-28 | Publicerad 2017-11-05
Tekniken är tänkt att revolutionera världens sjukvård.
Nu varnar ledande experter för att den så kallade gensaxen blir fuskarnas nya vapen för att vinna OS-medaljer.
– Den är ett stort hot, säger Åke Andrén-Sandberg, ordförande för RF:s dopningkommission.
Det är förtvivlat svårt att dopa sig.
Inte nog med att det krävs god medicinsk kunskap för att införskaffa lämpligt preparat, dosera korrekt och dra nytta av effekterna vid önskad tidpunkt. Om du väl lyckas manipulera kroppen ökar risken att åka fast ju mer framgångsrik du blir.
Diego Maradona, Ben Johnson, Marion Jones, Lance Armstrong. Alla har de trott sig kunna komma undan men till slut avslöjats. Eller ta Alexander Legkov. Ryssen testade rent under hela OS 2014 men har tre år senare bevisats dopad och stängts av på livstid från kommande olympiska spel.
De nämnda idrottarna hade injicerat olika ämnen som hjälpt dem att prestera bättre. Så har dopning traditionellt gått till.
”Ska läka sår och bota sjukdomar”
Men vad händer om du i stället för att injicera ett laboratorieframställt ämne kan beordra din kropp att vrida upp reglagen och bygga mer muskler eller höja mängden röda blodkroppar? Är det fusk? Och om det är så, hur ska det kunna spåras när inget onaturligt ämne skvalpar runt i ditt blod eller urin?
Frågorna är brännande aktuella för världens dopningsjägare. För det ”ospårbara” fusket kallas genterapi och fick sina första kliniska försök på 90-talet. De senaste åren har metoden blivit effektivare tack vare upptäckten av vad som kallas en gensax, men som har det vetenskapliga namnet CRISPR/Cas9. Med modern teknologi kan du numera påverka DNA-strängar i cellkärnorna och göra ändringar i arvsmassan.
Som ordförande för Riksidrottsförbundets dopningkommission följer Åke Andrén-Sandberg utvecklingen noga. Sportbladet närvarade när Andrén-Sandberg samlade medicinsk expertis i Stockholm för ett symposium om gendopning.
Efter föredragen ställde vi den mest brännande frågan direkt:
Är gendopning det största hotet mot idrotten?
– Den är ett stort hot. Det går inte att stoppa den vetenskapliga utvecklingen. Den har inget att göra med dopning inom idrotten, utan drivs framåt för att läka sår och bota sjukdomar. Därför vill vi att utvecklingen ska fortsätta. Men sedan kommer en liten droppe av det nya att användas för gendopning också, säger Åke Andrén-Sandberg.
Tror du att det i detta nu pågår experiment med gendopning i syfte att bli bättre elitidrottare?
– Det gör det alldeles säkert. Men jag tror inte att det finns i den skalan att det är ett hot mot dagens idrott. Det är ett hot mot morgondagens idrott.
”Mer än två minuter bättre på en femmil”
Vilka effekter kan du få?
– Vilka effekter som helst. Och jag tror inte det blir epo eller muskler utan ämnesomsättning. Där finns det störst outnyttjad potential.
Hur mycket bättre kan du med gendopnings hjälp bli på en femmil i längdskidor?
– Massor.
Två minuter?
– Mer än det.
Tror du någon redan har tagit medalj med hjälp av gendopning?
– Nej, det tror jag inte.
När får vi se det?
– Det vet vi inte. Men CRISPR/Cas9 är en revolution. Det kommer kanske något ännu bättre i övermorgon, men för mig gick det långsamt, långsamt, långsamt – och så swish tog vi ett stort steg.
”Ska ligga före doparna”
Kommer ni i framtiden att kunna spåra gendopning längre bak i tiden?
– Ja. Det måste vi. Vi hade ett symposium 2005 då vi inte kunde spåra det alls. Nu kan vi spåra det i minst en vecka. Man kommer behöva spåra det längre bak framöver för annars kan man inte använda det i sjukdomssammanhang.
Hur rädda ska vi vara?
– Vi ska inte vara rädda. Vi ska vara uppmärksamma och se till att vi kollar upp det här. Att vi ligger före doparna.