Bjurman: Dahlin kan bli ”Henkes” tröst

NEW YORK. Hur är det, trivs Rasmus Dahlin i storstäder?

Han bör nog börja fundera på det.

Efter en av de mest miserabla helgerna i New York Rangers moderna historia står det klart att sommarens förmodade draftetta faktiskt kan hamna på Manhattan.

Kanske en liten tröst för en Henrik Lundqvist som aldrig varit med om något så jävligt som den här pågående kollapsen.

En officiell ”rebuild” pågår i New York – det gjorde klubbledningen klart i ett brev till fansen för ett par veckor sedan. Man har gett upp den här säsongen och tänker sälja av halva truppen innan trade deadline nästa måndag, för att därefter börja bygga för framtiden. 

Så det är i sig inte så konstigt att Rangers just nu spelar dåligt och förlorar hela tiden. Den kollektiva motivationen har ju ersatts av uppgivenhet, moralen av osäkerhet och tryggheten av ängslan.

Men...det får väl finnas gränser, no?

Direkt ovärdigt

Den gångna helgen var inte bara undermålig i största allmänhet. Den var direkt ovärdig.

Den började med en 3-6-förlust mot sedan länge avsågade Senators i Ottawa i lördags och nådde ett generande antiklimax med en 4-7-knock hemma på Garden under söndagseftermiddagen.

Alltså tretton insläppta mål på ett dygn – och ett allmänt uppträdande tidvis så håglöst att de som hostat upp tusentals dollar för säsongskort i den gamla ladan på Broadway borde vända sig till domstol.

Det är svårt att inte tycka synd om Henrik Lundqvist, så rundhänt kompenserad han nu än råkar vara i pekuniär mening.

Han presterar för närvarande inte på toppen av sin förmåga han heller precis, men han har burit hela organisationen på sin rygg i över ett decennium och att den snart 37-årige svensken ska behöva gå igenom det här demoraliserande raset känns verkligen taskigt.

En lösning – att själv bli bortbytt

Efter en lika bedrövlig genomklappning mot Boston Bruins för tio dagar sedan frågade jag rent ut hur han, en av de mest tävlingsinriktade och passionerade krigare som spelat i NHL, överhuvudtaget skulle stå ut om det fortsätter likadant.

– Det undrar jag också, svarade han med återhållen frustration darrande i stämbanden.

En lösning vore förstås att han ber ledningen att få följa Rick Nash, Ryan McDonagh, Michael Grabner, Mats Zuccarello och de andra ut genom bakdörren under den kommande veckans utförsäljning – och när coachen Alain Vigneault nyligen visade att han tänkte rädda sitt jobb genom att i strid med all anständighet skylla det pågående fiaskot på sina målvakter hade jag lust att hyra ett flygplan, skriva ”Begär en trade!” på en sån där banderoll och flyga över Tribeca (där Lundqvist bor) i ett par timmar. 

Men ”Henke” har gjort klart att han vill spendera hela NHL-karriären i en och samma klubb och blir Rangers trogen – i nöd och lust.

Hjärndött NHL-system

Istället får han försöka trösta sig med insikten att han, faktiskt, kan få Rasmus Dahlin som lagkamrat nästa säsong.

Ju sämre ett NHL-lag är, desto större chans har det ju i det nuvarande, hjärndöda systemet att roffa åt sig förstavalet i draften – och år som detta, när en generationstalang som Rasmus Dahlin utgör högsta vinsten, gör klubbar som inte kvalificerar sig för playoff klokast i att ”tanka” sig till botten av tabellen.

Det ska mycket till för att Rangers ska klara av det och – för att nu understryka det absurda i upplägget – komma ”ikapp” givna jumbos som Buffalo och Arizona.

Men fortsätter det fria fall som började accelerera bortom all kontroll den här helgen råder det inga tvivel om att de i alla fall kommer att ligga hyggligt till i det lotteri som slutligen avgör vilka av loser-lagen som föräras förstavalet.

Så Rasmus gör nog klokt i att åtminstone börja fundera över var på Manhattan han helt skulle vilja ha en lägenhet...

Se Lundqvists tavla: ”Han gör en riktig Rembrandt”

Se fler höjdpunkter på viasatsport.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se

Resultatservice