”Det kommer göra ont”
Publicerad 2016-08-20
Rio de Janeiro. Hon har tränat bra men har ingen aning om formen.
Men Lisa Nordén vet är att musklerna kommer att värka, mjölksyran kommer att plåga henne och huvudet kommer att få jobba mentalt.
– Det kommer att göra ont för alla. Det kommer skrika av syra i benen. På den här banan kan du inte gömma dig, säger Nordén.
I OS i London 2012 tog hon silver. Ett målfoto bedömde att Nicola Spirig var före Lisa Nordén över mållinjen. Efter det har den 33-åriga triathleten haft en tuff tid.
Hon tävlade inte 2013 och fick en stressfraktur 2014. Det gjorde att alla rankningpoängen försvann. Hon fick börja om på noll. Hösten 2015 tävlade hon i världscupen för att kunna köra VM-serien, och VM-serien behövde hon för att få kvala till OS.
I maj fick Lisa Nordén beskedet att det blir OS i Brasilien och efter det har hon tränat bra i flera månader. Nu mår hon väldigt bra, känner sig stark och har lärt sig av misstagen.
”Måste vara fräsch”
– Jag var för ivrig helt enkelt. Jag lämnade coach och träningsgrupp och tänkte att jag skulle börja träna på riktigt. Jag hade en simcoach och en löpcoach. Alla där tänkte att de skulle coacha Lisa Nordén. Det blir för mycket med det upplägget.
– Vid säsongens slut var jag helt trasig i fötter och rygg. Det var det som tog så lång tid att bygga upp.
Silvret i London gjorde att hon blev oerhört populär. Hon vann både Bragdguldet och fick Jerringpriset det året.
Känner du press?
– Både ja och nej. Du blir rörmokare eller frisör, då får du ett certifikat och så är du alltid det. Men även om du tagit medalj så blir det något nytt i sporten något nytt, du måste vara fräsch och stark just då. Det är inget du har kvar för alltid. Det är inte så att man alltid håller OS-silvernivå.
– Sen är det vintervila och du börjar om på nytt. Alltid en fajt att komma tillbaka. Efter 2012, jag tog silvermedalj, det blev Bragdguldet och Jerringpriset. Då tänkte jag: ”Vad kommer folk göra när jag inte levererar längre?. Kommer de bli jättearga då? Besvikna?” Men de blir inte det.
Lisa Nordén gillar triathlon-banan i Rio de Janeiro. Det är bra att cykelbanan är utslagsgivande.
Vill vrida ur trasan
– Du vill inte sitta helt längst fram, utan tredje-fjärde hjul och sitta säkert. När du väl börjar springa kommer de som dragit på cykeln att få betala. Jag såg loppet här förra året, det var många trötta kroppar och man såg att löpstegen höll på att falla i sär. Det är få som orkar hålla ihop det hela vägen efter så tuff cykling. Cykling är lite av min grej, så det är spännande, säger Nordén.
– Men att bara ta sig upp, då står du med 160 i puls i toppen av backen. Så det kommer skitfort upp och det kommer göra ont för alla, det kommer skrika av syra i benen.
Lisa Nordén vet inte var hon står, hon vet inte hur formen är. Och samtidigt vet hon att de andra deltagarna har tävlat på hög nivå med bra resultat under en lång tid.
– Jag vill kunna lämna här och känna att jag vridit ur den här trasan till max och presterat ett så bra lopp som jag bara kunde göra. Sen om det räcker till en 17:e plats, en femteplats eller en medalj – det kan vara samma nöjdhet. Jag har ingen aning om hur långt det räcker, säger Nordén.
– Men vinnarskallen kan räcka ganska långt.