Så erövrar du Monaco
Uppdaterad 2016-10-06 | Publicerad 2015-05-24
’Lill-Lövis’ om förarnas mardröm: ”En procent över och du kraschar”
Myten gör Monacos GP till motorsportens mest omtalade lopp.
För publiken är det en fantastisk upplevelse.
För förarna en smärre katastrof.
– Där händer plötsligt grejer som egentligen inte kan hända, säger den förre F1-föraren Stefan Johansson.
När han körde på gatorna i Monaco tävlade han mot förare som Ayrton Senna (totalt sex segrar), Alain Prost (fyra segrar) och Niki Lauda (två segrar).
– Det spelade ingen roll att det var Monaco eller var det var, det var den tuffaste förargenerationen någonsin. När jag debuterade var det åtta före detta världsmästare på startlinjen, säger Johansson till Sportbladet.
– Det var jävligt snabba, de gamla rävarna. Det gällde att lära sig alla tricks i boken väldigt fort.
Det gjorde han, även om just Monaco aldrig var Johanssons favoritbana stod han för en imponerande upphämtning där 1988, i en underlägsen Ligier. På en bana som anses vara omöjlig att köra om på tog han sig förbi tio bilar på de första varven.
”Satsade utav helvete”
– Bilen var en katastrof och vi kvalade in sist så jag insåg att jag var tvungen att lägga om strategin. Jag måste överraska, minns han.
– På de första varven var det lite rörigt, folk kände sig för och det var bilar överallt. Jag tänkte att jag skulle satsa utav helvete och jag kastade mig in i alla luckor som fanns och hoppades att ingen skulle täppa igen dem. Det var väl både tur och skicklighet som höll mig från muren. Jag drog om på innern och på yttern och det bara flöt. Sedan tror jag motorn pajade och jag bröt, men det var otroligt roligt att köra om när folk inte förväntade sig det.
Halt, trångt och brant
För att lyckas i Monaco krävs det ett bra kval, eller flera rejäla krascher. Bilarna kör på gatorna i det lilla furstendömet och i och med att det är vita markeringar på banan är det väldigt halt. Landet klättrar längst Medelhavskusten uppför berget, det är rejäla stigningar, trånga svängar och branta backar ner mot havet. Förarna växlar 50 gånger per varv, det ger 3 900 växlingar under de 78 varven på den lite mer än tre kilometer långa banan. Den tidigare världsmästaren Nelson Piquet jämförde en gång Monacos GP med att flyga helikopter i ett vardagsrum.
Millimetermarginal
– Jo, det är väldigt trångt. Det ska inte gå att köra racerbil där, du har en marginal på någon millimeter till muren och varje misstag straffar dig direkt. Du ska köra på gränsen, en procent över och du kraschar, säger Stefan Johansson.
– I ett stadslopp sitter sedan publiken nära, på de moderna banorna sitter de en halv kilometer från banan. Här kan ett glasspapper, en plastpåse eller läskburk flyga ut på banan och fastna i bilen. Skräpet sätter sig i kylarintaget, motorn överhettar och du måste in i depå. En sådan skitsak kan förstöra ett helt lopp, fortsätter ”Lill-Lövis”.
I eftermiddag är det dags.
Stefan "Lill-Lövis” Johansson berättar själv om hur man ska köra Monacos GP
”Konsten att lyckas i Monaco är att inte göra några misstag. Under loppet utvecklas banan, det ligger lite gummirester här och där. Man åker och letar efter bättre grepp varje varv, det kan göra en stor skillnad om man kör tio cm till höger eller vänster Plötsligt kommer du lite tidigare i en ingång, hittar greppet och åker en sekund snabbare.”
St Dévote: Inbromsningen är otroligt viktig. Det är full fart uppför backen och den utgången är viktig, kan du köra fem kilometer/tim snabbare på rakan efter så har du fem km/timmen extra med dig in i nästa sektion med fler svängar.
Casinot: Ingången till casinosvängen är väldigt viktig eftersom du måste ändra bilens riktning för att kunna få en bra utgång ned för backen. Där gäller det att undvika det stora guppet som ligger mitt i banan på TV ser du att bilarna styr in mot mitten och det är för att det ligger ett djävulskt gupp till vänster, kör du på det så lyfter bilen och det kan vara över.
Lowes: Här kör du bara i 50 km/timmen, men det går att kvadda bilen då också. Där krockade Christian Klien sin Jaguar 2004 och han hade en Steinmetzdiamant, värd 250 000 dollar på bilen. Den försvann någonstans i all röran och återfanns aldrig. Diamanten var en del av PR-arbetet inför storfilmen Oceans 12.
Tunneln: Det är viktigt att sätta utgången av Portier, in mot tunneln. Det är det snabbaste partiet på hela banan. Det var där som Senna kraschade när han var i ledningen 1988, det var inte så långt från hans lägenhet faktiskt. På den tiden gick det bara att köra fullt där med kvaldäck, så är det inte längre.
Hamnchikanen: Här efter tunneln är det lätt att köra rätt fram och missa den lilla vänstersvängen. Det var i hamnen som Alberto Ascari 1955 körde igenom de höbalar som skulle skydda förarna från att hamna i vattnet. Han föll, men klara de sig utan skador, han dog fyra dagar senare när han testade en Ferrari på Monza.
Tabac: Det är ett av få ställen där du kan tjäna tid på denhär banan. När du kör igenom Tabac, mot simbassängen kan du både tjäna, men också förlora mycket tid. Där gäller det att hålla fokus och inte snegla på alla snygga båtar.
La Rascasse: Det var där som Michael Schumacher parkerade under kvalet 2006 vilket gjorde att han fick starta sist i loppet. Den kurvan är superlångsam och för att ta sig igenom den måste man arbeta med fullt rattutslag.
Start-målrakan: Konsten i Monaco är att sätta ihop ett helt varv perfekt, tappar du lite så byggs det på så fort, är du lite fel kan du tappa en och en halv sekund på ett enda varv där. Det är enormt mycket tid.
Fairmont-hårnålen: ”Här kör du bara i 50 km/timmen, men det går att kvadda bilen då också. Där krockade Christian Klien sin Jaguar 2004 och han hade en Steinmetz-diamant, värd 250 000 dollar på bilen. Den försvann någonstans i all röra och återfanns aldrig. Diamanten var en del av pr-arbetet inför storfilmen Ocean’s Twelve.”
Hamn-chikanen: ”Här efter tunneln är det lätt att köra rätt fram och missa den lilla vänstersvängen. Det var här Alberto Ascari 1955 körde igenom de höbalar som skulle skydda förarna från att hamna i vattnet. Han föll men klarade sig utan skador, han dog fyra dagar senare när han testade en Ferrari på Monza.”
La Rascasse: ”Det var där som Michael Schumacher parkerade under kvalet 2006 vilket gjorde att han fick starta sist i loppet. Den kurvan är superlångsam och för att ta sig igenom den måste man arbeta med fullt rattutslag.”