Lider med Leksand – efter ännu ett ras
Mats Wennerholm: Överröstade hemmapubliken matchen igenom
KARLSTAD. Åkte till Karlstad för att se Leksand få stryk för tolfte gången den här säsongen.
Av tretton möjliga.
Det fick jag också när Färjestad vann med 5-3.
Men jag har sällan tyckt så synd om en förlorare.
Leksand måste ha gjort säsongens bästa match här i Karlstad. I alla fall i två och en halv period. Oj, vad de slet, vad de krigade och vilket hjärta de visade.
Ändå fick de sätta sig på bussen hem som förlorare för tolfte gången den här säsongen.
Många tunga mil genom skogarna och bara en kort natt och en halv dag tills det är dags att möta samma Färjestad på hemmaplan.
Fram till det var tio minuter kvar av den här matchen stod det 3-3 och så långt hade Leksand varit det bättre laget. Det kan jag säga utan att ljuga.
Men som så ofta med kämpande lag i botten så rasade allt på slutet.
På lite drygt en minut gjorde först Alexander Johansson 4-3 och 1.02 senare stänkte Linus Persson in 5-3.
Mirakel hade behövts
Det kändes inte helt rättvist och jag såg hur värmlänningen Perra Johnsson, så intimt förknippad med det här mytomspunna landskapet, led med laget där i båset.
Men fram till dess hade det känts som att vara tillbaka i vårens mirakelkval mot Modo.
Nu sker inte mirakel så ofta och det är därför de kallas just mirakel.
Men det var som sagt tungt för leksingarna. Förmodligen den tyngsta förlusten på hela säsongen och då har de en del att välja på.
Dessutom hade de ett fantastiskt stöd i ryggen.
En klack som aldrig tystnade.
Jo, matchen spelades i Karlstad.
Men det lät inte så.
Ett drygt tusental leksandsfans hade rest de drygt tjugo och närmast ödsliga milen till Karlstad och de överröstade hemmapubliken matchen igenom kändes det som.
Även efter de chockartade två baklängesmålen just före slutet.
De såg också till att Färjestad hade årets näst bästa publiksiffra den här kvällen - 8 098.
Den här matchen var värd den inramningen.
Leksand får trösta sig med att titta på Karlskrona.
Förra säsongen hade Karlskrona bara tagit fyra poäng efter tretton spelade matcher. Leksingarna är snäppet bättre med fem.
Ett år senare är Karlskrona SHL:s bästa lag när serien tar landslagsuppehåll.
De tog fjärde raka segern då de vände och vann och 0-1 blev till 3-1 i tredje perioden. Marcus Paulsson, den store hemvändaren, blev matchhjälte med sina två mål.
Jag har nog aldrig sett en större förvandling från en säsong till en annan.
I övrigt, då?
Oberäkneliga Linköping åkte upp till Luleå och vann med 5-3 och det betyder att norrbottningarna förlorat tre raka matcher inför landslagsuppehållet.
Andrew Gordon blev stor matchvinnare för östgötarna då han gjorde både 3-2 och 4-2.
Frölunda slog Skellefteå inför en storpublik (11 716) hemma i Scandinavium. Var det ytterligare bevis på maktskiftet mellan de två giganterna i svensk hockey de senaste åren?
Frölunda tog SM-guldet i våras och är hela tolv poäng före Skellefteå nu.
Göteborgarna fortsätter bara att imponera.
HV71 vände och vann mot Brynäs på hemmaplan (4-2), efter förlusten borta senast.
Det kändes helt naturligt.
Och Växjö verkar ha vaknat nu. Det var på tiden.
Apropå det jag skrev om att SHL tappat i kvalitet gick jag in och tittade på Färjestads laguppställning för tio år sedan. Säsongen 2006/07.
Där hittar jag namn som Jörgen Jönsson, Peter Nordström, Andreas Johansson, Pelle Prestberg, Martin Johansson, Mikael Johansson, Esa Pirnes, Fredrik Olausson, Jonas Frögren och Janne Niskala.
Ett halvt landslag idag.
Lägg till Emil Kåberg och Per Ledin som rörde om lite extra i grytan.
Hur det gick?
De fick storstryk i SM-semifinalen mot Linköping med 4-1 i matcher.
Linköping som var ännu bättre.
Och sedan tog Modo SM-guldet.
Ett avlägset minne nog för att göra hela Ö-vik tårögt idag.