”Inte ens galna bud på hästen kan hindra oss”
Publicerad 2017-12-01
Lägg namnen Marina Mattsson och Quartermain på minnet.
Om tre år är de i Tokyo och slåss om medalj.
– Det är planen. Inte ens galna bud på hästen kan hindra oss, säger hästägaren och miljardären Patrik Hanell.
Denna stengrå fredag i Stockholm fick dressyrpubliken i Friends arena se ett historisk genombrott när Marina Mattsson och Quartermain tog en förkrossande överlägsen seger i tävlingen för unga hästar.
Quartermain är inte bara lovande, han är troligen det största löfte svensk dressyr upplevt. Det står OS skrivet över hela hästen.
Den åttaårige valacken svävade fram över marken, kraftfullt och samtidigt nästan ljudlöst och hundraprocentigt fokuserad på sin ryttare. 23-årige Marina Mattsson gjorde inte minsta misstag och hela ritten var ett halleluja moment.
Hästägaren, Patrik Hanell som driver Hanell Dressage Stable i Falkenberg där Marina Mattsson är anställd, följde ritten från kulisserna.
– OS är planen för både oss och Jan Brink. 2020 är vi där, säger Patrik Hanell utan att sväva på orden.
Hela världen letar efter hästar som Quartermain. Säljer ni om det kommer ett tillräckligt högt bud?
– Nej, inte ens galna bud kan hindra oss från att komma till OS.
Men är det nervöst att ha en så värdefull häst som Quartermain i stallet?
– Jo, herregud. Han kan rulla sig i boxen och bryta benet som alla andra.
Hur hanterar man det för att kunna sova på natten?
– Hemma är han en av alla andra. Han är inte specialbehandlad på något sätt. Han går med unghästarna och lever precis som en vanlig häst.
Vet han om att han är en stjärna?
– Vet inte, jag tror han skiter i det. Man såg ju här på prisutdelningen. Han stod ju som en staty. Han tänkte nog, så här kommer mitt liv att bli, så det är ingen ide att hetsa upp sig.
Var hittade ni honom?
– I Danmark för två år sedan. Det var Jan Brink som hittade honom.
Hur många lika bra hästar i denna ålder har du sett genom åren?
– Inte många, man kan nog räkna dem på en hand. Denna fysiska kvalitet och psyket i kombination, lugnet och viljan att arbeta är rätt unik. Han har lätt att lära sig också.
Var du nervös när han och Marina var inne på banan.
– Hästskötaren grät, så fantastiska var de. Men jag bara njuter. Bäst att passa på. Man vet som sagt aldrig med en häst. När som helst står de med brutet ben.
Följ gärna Sportbladet Ridsport på Facebook!