”Jag har kommit in i mitt flow”

Från läktarplats till skyttedrottning - nu drömmer Maja Eriksson om landslaget

helskärm

Under säsongen har hon öst in mål som ingen annan. Nu toppar Skövde HF:s Maja Eriksson, damernas skytteliga.
På lördag tar de emot Kristianstad hemma.
– Jag har kommit in i mitt flow, säger 24-åringen till Sportbladet.

Hon har vuxit upp i den typiska idrottsfamiljen. Med båda syskonen och en pappa i handbollens värld blev det lätt att lillasyster kom in på samma spår.

– Det har varit handboll hela tiden men i dag är det bara jag som fortfarande spelar. Alla i familjen är med, hejar på alla matcher och stöttar mig på telefon. Mamma är kanske ingen idrottsmänniska men hon stöttar mig hela tiden, säger Maja Eriksson till Sportbladet.

"Jag ville spela i elitserien"

Storasyskonen spelade hemma i Karlskrona. Briljerade inför pappa som också var tränare. Vid sidan av planen satt hon, Maja Eriksson. Tittade på varje träning och hejade på sina syskon i Kungliga Flottans IF.

Där föddes den: intresset och en förkärlek för handbollen. Som 7-åring sattes Maja i handbollsskola innan hon sedan började spela under pappa. Pappa Eriksson tränade nu alla sina barn i olika åldersgrupper och där spelade hon tills slutet av gymnasiet.
När syskonen la av, spelade lillasyster med Erikssonfanan i topp.

Vänsternian började avancera och klubbar runt om i Sverige hörde av sig till 24-åringen.

– Jag visste att jag ville flytta och spela i elitserien efter gymnasiet. Det stod mellan att flytta till Lund eller Skövde och då blev de Lund, det var ett säkrare val. Jag hade några kompisar som redan spelade i det laget och sen har vi några släktingar där, säger vänsternian.

”Fick jättemycket speltid”

Men det blev ingen lång karriär i Lund för Eriksson som redan efter ett år bestämdes sig för att byta klubb. Skövdes tränare Magnus Frisk hörde av sig ännu en gång till Eriksson och då kunde hon inte tacka nej.
– Jag trivdes jättebra redan från start. Jag fick mycket mer speltid än vad jag trodde att jag skulle få i Skövde, jag fick massor, säger hon.

Sedan dess har det gått upp och ner. Förra säsongen blev ingen höjdare för Eriksson som skadade axeln under en match. Hon fick därför endast spela försvar och kunde inte prestera som hon gjort innan,
– Förra säsongen var lite knagglig. Det började med en axelskada och efter det kom jag aldrig riktigt igång. Axelskadan kommer jag alltid att få dras med men det blir bättre hela tiden, säger 24-åringen.
Men efter regn kommer solsken och så för Eriksson.
Redan efter första omgången gick Eriksson upp i toppen av skytteligan. Och där håller hon till än idag. Före Cassandra Tollbring, Höörs HK H65 placerar sig Eriksson på första plats med 56 mål på 8 matcher. Tollbring ligger på 53 mål på nio spelade matcher. Om hur det känns att vara högst upp tabellen svarar Eriksson mycket ödmjukt på.
– Vi hade väldigt många spelare skadade i de första matcherna och det gjorde att jag behövde ta mer ansvar. Och när jag skjuter mer, ja då blir det mer mål, skrattar hon.
– Självklart är det kul att leda men det är inget jag lägger så mycket fokus på. Jag har kommit in i mitt flow bättre nu än förra säsongen, fortsätter hon.

”Bara vi vinner, det är det viktigaste”

Trots att en skövdespelare toppar skytteligan ligger laget på en sjätteplats på tio poäng efter åtta spelade matcher.

– Jag ser väldigt positivt på framtiden. I början av säsongen hade vi två-tre bärande spelare skadade och nu har vi fått tillbaka alla förutom Malin Larsson. Nu kan vi bara bli bättre och bättre.

På lördag 15.00 tar Skövde emot tabellnian Kristianstad på fem poäng. En match som Eriksson går in mycket positivt för.

– Bara vi vinner, det är det viktigaste. Om det är jag eller någon annan som gör mål spelar ingen roll, jag blir lika glad oavsett. Sen är det ju kul att göra mål men det gäller att vi går ut och visar att vi är ett starkt lag mot Kristianstad som också spelat bra. Vi har mycket att bevisa från Västerås-matchen i söndags (28-24 till VästeåsIrsta HK), säger hon.

Vad har har du för mål och drömmar med handbollen?

– Något som jag alltid drömt om är självklart att spela utomlands eller med det svenska landslaget. Sen får man ju se hur långt man når men drömma, hoppas kan man alltid göra, avslutar hon.