Publicerad 2021-06-09
Peter Falkman har varit simhoppstränare sedan mitten av 80-talet.
Nu är han orolig.
– Pressen utifrån ökar och hela vårt samhälle har blivit hårdare.
I juni förra året valde talangen Linus att avsluta sitt liv. Händelsen aktualiserade frågan om psykisk ohälsa för svenskt simhopp men problematiken är långt ifrån enkel att hantera.
– Det är ett ansvar att vara tränare, så klart, och en förening är också ansvarig att se till att alla mår bra. Men jag kan inte se att vår miljö är dålig, snarare tvärtom så tror jag att den är ganska bra men generellt känns det som flera unga människor mår dåligt i dag, säger Peter Falkman.
Landslagscoachen Falkman har varit simhoppstränare sedan mitten av 80-talet och är i dag även NIU-instruktör på Stockholms idrottsgymnasium. Hans upplevelse är att de unga mår sämre och sämre.
Falkman säger rakt ut att han är orolig.
– Min bild är att allting är så jäkla mycket viktigare än tidigare.
Tränaren berättar om hur han själv fick en tidning av sin bror en vecka innan han skulle gå ut gymnasiet. ”Du borde kanske söka jobb”, tyckte brorsan.
– Min reaktion var: ”Va fan, det är ju en vecka kvar”. Men så funkar det inte längre. Om du inte presterar i skolan kommer du inte bli värd något på arbetsmarknaden. Jag märker ju att fler mår dåligt, men om det beror på att problemen ökat eller att vi pratar om det mer vet jag inte.
Falkmans känslor finns också i fakta.
Sociala medier problematiskt
I februari i år presenterade Jämställdhetsmyndigheten en kunskapssammanställning kring psykisk ohälsa. Där bekräftas en klar ökning av problemen bland unga.
Omkring tio procent av alla flickor och pojkar mellan tio och 17 år har diagnostiserad psykisk ohälsa. För unga män och kvinnor mellan 18 och 24 år var samma siffror tio respektive 15 procent.
Mellan 1999 och 2019 ökade också antalet självmord med i genomsnitt en procent per år i åldersgruppen 15-24 år. Detta samtidigt som de sjönk med samma procentsats för personer över 45 år.
Jämställdhetsmyndigheten beskriver i sin rapport hur dagens skola med stort fokus på prestation medfört ökad risk för psykisk ohälsa och att även ett problematiskt användande av sociala medier är en riskfaktor. Den ökade individualiseringen i samhället har också lett till ökad stress.
”Är lätt att mobba”
– Hela vårt samhälle har förändrats. Det märker jag i dialogen med föräldrar, att de ställer högre krav på oss än tidigare och vill gärna vara med och påverka även det de inte ska påverka. Men vi försöker så gott vi kan så klart, säger Falkman.
Linus klubbtränare under de sista åren Shannon Roy ser också skillnader på ungdomarna i dagens samhälle.
Roy beskriver hur alla svar numera förväntas finnas på internet, och att tonåringarna han tränat har svårt att be om hjälp när frågorna blir för komplexa för mobiltjänsten Siri.
– Det är nästan tabu att ställa en fråga i dag och när någon mår dåligt och säger att de behöver hjälp känner de det förmodligen som att de blir dömda, eller att de är en dålig person. Jag personligen sympatiserar med dem. Det är inte lätt för dem att be om hjälp när de behöver den, säger Roy och fortsätter:
– Det är också lätt att mobba i sociala medier. Vem som helst kan säga vad som helst utan att det blir några konsekvenser.
Vittnar om öppnare miljö
Roy, som i dag arbetar som förbundskapten för Thailand, beskriver hur han under sin tid i Sverige såg att arbetet mot mobbning bland unga ofta var felriktat.
– När jag tänker på Linus och hans situation kommer mycket tillbaka till mobbning, och bristen på konsekvenser för de som mobbar. Min personliga åsikt är att de som mobbar tas om hand på ett bättre sätt än de som blir mobbade. Vi gör så mycket för att försöka rehabilitera de unga generationer som inte är snälla att vi inte har tid nog att se efter de som far illa av det.
Jämställdhetsmyndigheten avslutar sin rapport med att slå fast att fokus måste riktas mot barn och ungas psykiska välmående då det lägger grunden för den psykiska hälsan genom hela livet.
I Eriksdalsbadet beskriver Peter Falkman hur arbetet med problemen redan förbättrats. Tränaren vittnar om hur miljön blivit öppnare, klubbarna jobbar aktivt med frågan om mental hälsa och han själv lägger större fokus på hur de aktiva mår.
– Krismänniskorna som kopplades in sa att det är vanligt att man någon gång i livet tänker tanken men att sen ta det steget som Linus gjorde... För mig är det obegripligt fortfarande. Att man kan må så dåligt när man är 17 år och vad det är som gör att man mår så dåligt. Ändå är han nog långt ifrån ensam.
