”Jag älskar att spela i landslaget”
Gottfridsson om debatten och återbuden
Publicerad 2021-01-12
De svenska VM-återbuden har väckt stor uppmärksamhet.
Men den största svenska stjärnan ställer upp – som alltid.
– Jag älskar att spela i landslaget och det är något jag hoppas visa svenska folket, säger Jim Gottfridsson.
Den största snackisen i handbolls-Sverige inför VM har varit alla återbuden.
Den ena stjärnan efter den andra från de stora klubbarna i Europa har valt att tacka nej av olika anledningar.
Tillsammans med Tyskland är Sverige den VM-nation som har flest återbud som inte beror på skador.
Tre av spelarna, alla i Bundesliga, vill inte åka till VM i Egypten på grund av coronaläget i världen: Niclas Ekberg, Linus Arnesson och Lukas Nilsson.
Andreas Nilsson ville ha två dagar extra ledigt i början av uppladdningen, fick inte det och är därför inte med.
Jesper Nielsen har nyligen kommit tillbaka från skada och har efter de två senaste mästerskapen återvänt till klubblaget skadad och vill inte riskera det igen, i synnerhet då han inte har någon klubb klar för nästa säsong.
”Vill alltid vara med”
Men för några av de etablerade spelarna i herrlandslaget är det givet att alltid dra på sig den blågula tröjan, som Jim Gottfridsson, den kanske störste stjärnan i laget i dag.
Då spelar han ändå sedan drygt sju år i en av Tysklands absolut största klubbar, Flensburg, som dessutom spelar i Champions League säsong in och säsong ut. Lägg till det att 28-åringen har en nyckelroll i Flensburg och har i höst spelat i princip non-stop i matcherna.
– Jag vill alltid vara med i landslaget så länge min kropp håller och jag tycker det är kul. Och jag tycker att det är förbaskat kul att vara med, säger han.
Trots att han var etablerad i landslaget sedan länge begärde inte Gottfridsson till exempel ledigt från landslaget efter ligaguldet 2019 utan lämnade firandet för att åka till Spanien dagen efter och spela två träningslandskamper innan han kunde ta semester.
– Klart att det inte var svinsexigt att åka till Spanien då när man egentligen ville fira med laget. Men jag har aldrig sett mig som självklar i landslaget och vill inte ge min chans till någon annan. Jag vill behålla min plats och strävar alltid efter att göra så bra prestationer som möjligt. Jag vill inte sitta i min stuga i Ystad när jag är 50 och ha spelat 67 landskamper men tackat nej till 30. Jag vill också vara ett föredöme för de yngre. Sånt jagar man också.
”Känner mig trygg och säker”
Gottfridsson, som i VM gör sitt sjätte raka mästerskap, vill inte kritisera någon av sina gamla landslagskompisar som tackat nej på grund av coronaläget i världen.
– Det enda jag kan säga: jag spelar i en klubb som spelat mycket i Europa och har varit i många olika länder och runt om i hela Tyskland. Det har man klarat under hela den här perioden. Jag känner mig trygg och säker, men gör man inte det så ska man inte vara med för då har man huvudet någon annanstans.
– Vi har haft den här pandemin sedan i mars och i Tyskland har nästan allt varit nedstängt. Det enda jag inte kommer att göra den här månaden är att lämna och hämta barnen på dagis och gå till mataffären och handla. Annars gör jag inget mer i Tyskland. Jag åker och tränar, testas var 48:e timme och åker privatplan till matcher. På så sätt känner jag mig säker och har levt så här sedan i mars.
Gottfridsson fortsätter:
– Plus att jag älskar att spela i landslaget och det är något jag hoppas visa svenska folket för det är något jag verkligen brinner för. Sedan är det klart att jag saknar min flickvän och barnen, som är det bästa som hänt mig.
Palicka tvekade inte
34-årige Andreas Palicka i Rhein-Neckar Löwen är en annan veteran med stor belastning i en tysk toppklubb. Han kom dessutom tillbaka från en knäskada just före VM.
Ändå var det självklart för honom att vara med i VM.
– Ja, det var det. Jag har hundra procent förtroende när vårt medicinska team skriver under på att vi är säkra. Jag lutar mig mot fakta och expertis. Då har det inte varit någon fråga eller val för mig. Jag har ett par år kvar, jag vill spela i landslaget och jag är här, säger lagkaptenen.
Övriga två spelare i VM-truppen som spelat fler än två mästerskap är Max Darj och Fredric Pettersson. De tackar heller aldrig nej till landslaget så länge de inte är skadade.
– Jag och min fru diskuterade förstås VM fram och tillbaka där hemma. Men det är inte vi som ska ta besluten utan det är de (ledare och medicinska teamet) som tar hand om oss som ska göra det. De ska se till att det är så säkert att vi kan åka – eller inte åka om det inte är säkert, säger Darj.
