Guldhjälten Cederholms månadslånga kamp mot smärtan
”Som att få en spik i foten”
Publicerad 2023-05-30
KRISTIANSTAD. Han har inte gjort en träning på nästan en månad och fått en spruta i hälen inför varje finalmatch.
Nu står Andreas Cederholm med ett SM-guld runt halsen.
– Det var värt det, säger Kristianstads högernia.
Andreas Cederholm återvände till IFK Kristianstad inför säsongen för att göra klubben till mästare igen efter fem svåra år.
När han står med guldmedaljen runt halsen berättar om den tuffa kampen mot smärtorna i foten som pågått under hela finalserien.
– Jag har inte gjort en enda träning sedan den första semifinalmatchen, berättar han.
”Hade inte klarat en match till”
Den matchen spelades den 3 maj.
Därefter har laget spelat åtta matcher där Cederholm kunnat bidra i varierande grad på grund av den udda skadan ”kalk i foten”.
– Det har varit jobbigt för skallen. Gå runt och ha ont hela tiden, så fort jag sträcker ut foten är det som att jag får en spik i foten, och sedan ta sprutor 45 minuter före varje match. De sätter den sätter de rakt in hälen för att bedöva det så gott det går.
Det låter som att det gör väldigt ont?
– Det är för jäkligt. Jag försöker bara greppa tag i och hålla något och få det överstökat. Det kommer också ut några väl valda ord, ler Cederholm.
33-åringen, som vann två guld under sina tre år 2013–16 i Kristianstad, har spelat mer i slutet av finalserien än i början. Han gjorde sju mål i andra halvlek i final fyra och spelade stora delar av den avgörande matchen i kväll framåt.
Men han säger att han inte hade klarat en match till.
– Nej, inte en chans. När jag gick ut och bytte själv så frågade Stian ”Vad gör du?!” men jag svarade bara att det går inte, jag måste få fem minuter.
”Minsta jag kan göra är att bita ihop då”
Cederholm gjorde inte någon av sina bästa matcher när Kristianstad vann med 30–23.
– I dag var det sista som gick. När jag försökte trycka ifrån så svarade inte foten. Det fanns ingen kraft. Vaden bara pulserade. Det låter kanske som jag överdriver, men det har varit tufft. Jag hoppas folk förstår att jag verkligen gjort allt jag kunnat. Det gick inte bra för mig i dag men det var allt eller inget.
Kristianstad lyftes fram av en fullsatt arena (4954 åskådare).
– Folk kommer hit och betalar för att se oss i de här bistra tiderna. Det minsta jag kan göra då är att bita ihop. Det känns skönt nu att det slutade lyckligt och var värt det.
Det låter inte särskilt sunt att spela på sprutor i nästan en hel månad. Men enligt specialisterna har sagt till honom att han inte ska få några men.
– Det finns inget som kan gå sönder.
När intervjun är över vill Cederholm gärna skicka en hälsning genom Sportbladet.
– Kan jag få skicka en hyllnig till min moderklubb? Till HK Guldkroken i Hjo som fortsätter fostra så fina handbollsspelare i en liten stad. Du har flera sedan tidigare och Irma Wester i Sävehof och Edwin Aspenbäck i Hammarby nu. Även om jag inte är där så ofta så betyder klubben mycket för mig. Fortsätt med det fina arbetet ni gör!