Flinck: Ge Jim laget!

Johan Flinck

... anfallsgeneral och fältherre med ansvar som mellannamn

RIO DE JANEIRO. Ge Jim laget!

För första gången på ett decennium har vi en riktig fältherre på mittnio.

Det är han som ska bära det här laget på sina axlar i många år – med start i dag.

Tobias Karlsson har varit landslagets formella och informella ledare samt givne försvarsgeneral i många år.

Men han kliver i princip aldrig över mittlinjen på en handbollsplan.

Det har varit ett problem i många år i landslaget.

Inte att Karlsson inte kliver över mittlinjen för på den andra halvan har han knappt att göra på den här nivån.

Utan att laget har saknat en anfallsgeneral, en Isabelle Gulldén om ni så vill.

Det har det här landslaget egentligen gjort i ett decennium nu, sedan Stefan Lövgren lade av 2006.

Kim Andersson har varit Sveriges viktigaste (och bästa) anfallsspelare sedan Lövgren lade av. Men någon fältherre har han aldrig varit, det såg vi när han var lagkapten under en period. Han behöver få fokusera på enbart sitt eget spel – då blir han ovärderlig.

Med Dalibor Doder som spelmotor gick Sverige till VM-semifinal och OS-final, men någon riktig ledartyp var han aldrig, varken informellt eller formellt.

Det var inte bohemen Jonas Larholm heller.

Karlsson blev aldrig någon ledare

Jag trodde en gång i tiden på Lukas Karlsson i rollen och skrev efter EM-premiären 2010 en spalt på temat ”Ge Lukas laget”; att hans status i laget snabbt skulle höjas så att han kunde utvecklas till en både informell och formell ledare. Men så blev det inte.

”Ge Lukas laget” var för övrigt en parafras på den artikel som min vän och kollega Robert Laul och jag haft så roligt åt genom åren och som han skrev 2004 sedan Atalanta-ikonen Glenn Strömberg berättat att ”folk ropar på gator och torg: Ge Glenn laget” hemma i Bergamo. Patrik Fahlgren fick chansen några gånger, senast i VM 2015, men höll inte.

Jesper Konradsson var ensam, renodlad mittnia i EM i januari men är inte ens med i truppen här.

Men det är Jim Gottfridsson och här har herrlandslaget en anfallsgeneral och fältherre med ansvar som mellannamn.

– Jim vill styra, Jim vill leda, Jim vill ta ansvar, som Ola Lindgren säger.

Förbundskaptenen fortsätter:

– Han är extremt mogen i sitt sätt att agera både på och utanför banan.

Det kommer också att kunna göra Kim Andersson bättre, menar Lindgren. Nu måste inte veteranen bära det här laget på sina sargade axlar.

”Gud”, som han kallas hemma i Ystad, skulle ha börjat leda det här laget redan i VM 2015 men gick skadad både då och sen på EM i vintras. Först nu gör han sitt första mästerskap men killen är fortfarande bara 23 år.

Halva det svenska laget var med och tog OS-silver för fyra år sedan.

Ändå känns det svenska damlandslaget, som jag skrev om i går, mer som ett färdigt lag. För medan damerna har tillgång till samtliga landets bästa spelare utom Johanna Ahlm är återbuden, av olika anledningar, desto fler på herrsidan: Jonas Källman (framför allt), Kim Ekdahl Du Rietz, Niclas Ekberg, Viktor Östlund och Johan Sjöstrand.

Även om laget i London var rejält nertryckta i skorna inför OS på grund av VM-kvalfiaskot strax före så skulle jag ändå vilja påstå att det är en större skräll om Sverige går till OS-final i år än det var 2012.

Man slår med andra ord ur underläge och det passar alldeles utmärkt just i ett OS. För en OS-turnering brukar verkligen kräva sina offer bland stornationerna. Det är många som dukar under av pressen när det bara spelas vart fjärde år.

Danmark i London är ett exempel och inte ens ”Bengan Boys” pallade trycket hela vägen i OS. Det är bara Frankrike som varit experter på det, men så kallas de också ”Les Experts”.

Oerhört viktigt att bli gruppetta

Vet inte om det är därför, men svenskarna lastar gärna över ett tungt favorittryck på Tyskland i premiären.

Tobias Karlsson pekar utan omsvep ut dem som favoriter till OS-guldet.

I EM kunde Tyskland skrälla sig fram till ett guld. Nu är förväntningarna enorma på landslaget i handbollens supermakt, som inte ens var med i London.

En svensk seger i dag och vi kan börja snacka om gruppseger. Nu kommer det ju alltid någon sensation i en turnering, men på papperet känns det som att det inte spelar någon roll om man slutar tvåa, trea eller fyra i gruppen för då väntar troligen Frankrike, Kroatien eller Danmark i kvartsfinalen. Därför kan gruppsegern bli oerhört viktig.

Men vi ska heller inte vara rädda för att möta Danmark i en kvartsfinal igen.

Ge Jim laget bara.

Johan Flinck tippar Sveriges väg fram till final OS-final

OS-medalj:

Grupp A: 1) Frankrike, 2) Kroatien, 3) Danmark, 4) Qatar, 5) Tunisien, 6) Argentina.

Grupp B: 1) Tyskland, 2) Sverige, 3) Polen, 4) Slovenien, 5) Brasilien, 6) Egypten.

Kvartsfinaler: Frankrike–­Slovenien, Polen–Kroatien, ­Danmark–Sverige, Tyskland–­Qatar.

Semifinaler: Frankrike–Sverige, Kroatien–Tyskland.

Final: Frankrike–Kroatien.

Bronsmatch: Tyskland–Sverige.