”Skapat karaktären av en rätt oskön farsa”

Max Bergander drivs av viljan att förändra klimatet inom idrotten

Petra Thorén

Hur mår Idrottssverige? Hur går det med skitsnacket i omklädningsrummet?

Behöver du bära en mask för att passa in eller finns det utrymme att vara den du är?

Sportbladet kommer i samråd med Mindler och Locker Room Talk göra nedslag kring psykisk ohälsa och miljön i omklädningsrummen.

#vågaprata för ett mer utvecklande och förlåtande klimat.

När känslorna inte fick plats dog kärleken till fotbollen.

Nu drivs Max Bergander av viljan att förändra klimatet inom idrotten.

Han gör det som värdegrundsansvarig i AIK, föreläsare och via det ironiska Instagramkontot "Idrottsföräldern"

– Jag har skapat en karaktär av en rätt oskön farsa som tycker saker. Humorn är ett fantastiskt sätt att lyfta samhällsutmaningar, säger han.

Hon borde hålla lite hårdare i tyglarna!" säger A.

"Har du ridit?" undrar B.

"Nej, jag har inte ridit, men man jag har ju sett de som gör", konstaterar B.

Konversationen mellan två föräldrar i ett ridhus drog igång tankar i Max Berganders huvud. Snart satt han där på läktaren i ridhuset och filmade sig själv. Videon blev träffsäker och grunden till det sociala kontot "Idrottsföräldern" som blivit en portal för händelser runt om i Idrottssverige.

– Inslagen bygger på händelser som jag har stött på i AIK i form av incidentrapporter, föräldramöten, men också för att folk runt om i Sverige skickar saker till mig. Förra veckan fick jag in 50-60 situationer från helgens matcher runt om i landet, berättar Max Bergander.

helskärm

Situationerna i inslagen tar upp små händelser som det är lätt att identifiera sig med som förälder till idrottande barn. Samtalet till coachen, snacket kring middagsbordet efter en match, eller frågorna i bilen.

– Någonstans är vi alla överens om att det finns en tydlig föräldrarhets och en tydlig press på barn och ungdomar och det skapar inte en sund miljö. Det uppstår situationer där föräldrar vill mer än sina barn. Det är något som kan bidra till psykisk ohälsa och till uteblivna framtida prestationer. Det här är ett sätt att sätta ljuset på en problematik som många inom idrotten upplever.

Möter du sura föräldrar?

– Faktiskt inte. Väldigt få har reagerat med ilska, det är mer glada tillrop. De som känner sig träffade kanske inte kommenterar. Jag vill inte skuldbelägga människor, mer spegla oss själva. Vad är det vi gör?

Max Bergander har engagerat sig i rollen som byggare av sunda värderingar. Han är värdegrundsansvarig inom AIK och han föreläser för klubbar och förbund. AIK har i dagarna gjort en värdegrundssatsning riktad mot ungdomar.

En Friends-rapport från 2014 visade att 40 procent av aktiva pojkar inom lagidrotten har råkat ut för kränkningar av sina lagkamrater. Uppgifterna har lett till flera åtgärder inom svensk idrott, men det är ett arbete utan slut.

– Den yngre generationen kommer sannolikt att få ett annat klimat i framtiden. Men jag skulle säga att machokultur fortfarande är ett av de största samhällsproblemen som vi har. Med tanke på att nästan alla våldsbrott som begås är av män så är det är legitimt att diskutera vad det är som sker i vår uppfostran av unga pojkar, säger Max Bergander.

Vad bygger du dina belägg på?

– Det är en komplex fråga. Men tittar man statistiskt på att 98 procent av brotten begås av män, finns det i min värld en koppling. Det är legitimt att fråga: hur fostrar vi män? När vi uppfostrar unga män till att vara starka och inte visa känslor så leder snett för många, säger han.

Hans egen kärlek till idrotten kvävdes och karriären som målvakt i Brommapojkarna tog slut i 25 årsåldern.

– Jag älskade fotboll, men inte själva kontexten. Machokulturen, sexismen som fanns tyckte jag inte om. Hur man skämtade om varandra, hur man påpekade hur andra var, det fanns ett tydligt rätt och ett tydligt fel. Det handlade om att passa in, det fanns tydliga roller för hur man skulle vara och kunde man inte leva upp till det blev man en person som blev ifrågasatt, som man skojade om.

– Man skulle bita ihop, vara stark, känslor fanns det inte plats för. Jag var inte sådan och då var det jobbigt. Sen tog jag ett beslut om att jag skulle passa in fast när man då spelade en roll blev det inte bra, säger Max och förtydligar:

– Det var inte kul att känna att man var tvungen att dra på sig en mask.

Han slutade idrotta och försökte påverka. Max Bergander skrev en föreläsning som hette "Det är coolt att gråta".

– Jag skickade ut underlaget till idrottsföreningar och skolor och gensvaret kom direkt. Det var på den vägen jag kom i kontakt med AIK 2016, säger han.

Nu driver han värdegrundsarbetet inom AIK (som du kan läsa om mer här).

– I AIK ska alla ha en plats, Oavsett vad du kommer från, vem du är, vem du är kär i, säger han där vi möts på bänken i ett omklädningsrum på Skytteholms IP.

Han pekar också på till synes små händelser som kan leda till skeva värderingar i det långa loppet.

– En tränare sa en gång att "laget spelar som kärringar". Då frågade jag vad han ville säga med det? Han svarade att han ville att de skulle tacklas mer och jag undrade varför han inte sa just det till spelarna istället.

– Vad tror man händer om man säger negativa saker kopplat till kvinnor, påpekar Max Bergander och fortsätter:

– Ord leder till normaliseringar som kan sluta till kränkningar och våld.

Hur agerar ni inom AIK när det inte fungerar?

– Vi är flera personer som hanterar incidentrapporter. Vi går igenom den tillsammans. Vi har samarbete med kuratorer, ungdomsmottagningar och kan skicka våra spelare till psykologer om det finns behov.

– Vi är inte felfria, ska inte måla upp det som att inget går snett här. Vi är människor och saker går fel. Men vi tar det på allvar, pratar om det och försöker bygga en sund kultur. Idrotten har en stor möjlighet att påverka de här frågorna. Jag tror att de flesta som är inom idrotten är där eftersom de vill vara det. Vi har en stor möjlighet att påverka människor, att fostra människor.