Flinck: Sverige har ingen ljus framtid

Av: Johan Flinck

Publicerad:

Tipset till Andrésson, ring Källman

Han kommer inte till ett dukat bord, Kristján Andrésson.

Vi ska vara glada om Sverige går till mästerskapen framöver.

Men jag ser gärna Jonas Källman i en roll.

Sportbladets Johan Flinck.
Foto: MAGNUS WENNMAN
Sportbladets Johan Flinck.

Ett misslyckat mästerskap i ryggen.

Ett skrällnamn på förbundskaptensposten efter att andra nobbat.

En stomme som lägger av – däribland storstjärnan och förstemålvakten.

Ett orutinerat landslag.

En inte särskilt ljus framtid.

Ni är kanske trötta på mina jämförelser med fotbollen.

Men den här gången är det svårt att blunda för alla paralleller som just nu finns mellan våra landslag i handboll och fotboll.

Precis som Janne Andersson kommer Kristján Andrésson inte till ett dukat bord.

Kim Andersson tackade för sig direkt efter OS. Tobias Karlsson gjorde det i förra veckan. Mattias Andersson lär göra det inom kort, kanske också Fredrik Petersen.

Jonas Källman har förmodligen också gjort det.

Tappar 930 landskamper

Där snackar vi sammanlagt 930 landskamper på fem spelare eller nästan 200 i snitt. Ett stort tapp för en ny förbundskapten med begränsad internationell erfarenhet.

Janne Anderssons liv som förbundskapten blev på många sätt mycket enklare av Zlatans farväl till landslaget.

Det blir inte Kristján Andréssons av Kims och Tobbes tack och adjö. Men jag tycker inte att de ska försöka övertalas.

Däremot gör Andrésson helt rätt som tänker kontakta spelare som Kim Ekdahl Du Rietz (framför allt) och Johan Sjöstrand, som på toppen av sina karriärer tackat nej till landslaget på senare år.

För det är inte många spelare vi annars har kvar på den yttersta nivån numera, sett till deras vardag i klubblagsvärlden:

Andreas Nilsson i Veszprem, Lukas Nilsson och Niclas Ekberg i Kiel, Jesper Nielsen i PSG, Jim Gottfridsson och Johan Jakobsson i Flensburg och Mikael Appelgren i Rhein-Neckar Löwen.

Då räknar vi rätt snällt. Varken Nilsson, Gottfridsson eller Jakobsson har tunga roller i sina lag, inte ännu. Det återstår väl också att se vilken roll Nielsen får i PSG.

Skulle vi be en utländsk handbollsexpert peka ut vilka som kan betecknas som världsstjärnor i det svenska landslaget i höst blir nog svaret ganska kort.    

Men det skulle förvåna mig mycket om Kim EDR och Sjöstrand plötsligt tackar ja till landslaget när Andrésson ringer och frågar.

För vad jag har förstått så har inte deras nej haft något med förbundskaptenerna att göra utan beror på egen motivation och/eller belastning.

Men de kan förstås ha ändrat sig.

Ring Källman

Jag tycker också att Andrésson ska ta ett snack med Jonas Källman. För där har vi inte hört ett nej för all framtid, inte ännu i alla fall.

Nej, jag vill inte hänga kvar i det gamla. Generationsväxlingen ska genomföras här och nu och Andrésson ska få tid att genomföra den.

Men en Jonas Källman som tvåa bakåt, kulturbärare vid sidan av plan och en brygga mellan det gamla och nya landslaget är inte helt fel.

Eller ska han ta plats i ledarstaben rent av? Den tanken slog mig i förmiddags. Jag inser också att det finns mycket som talar emot en sådan lösning. Men om man vill ha någon med mycket internationell rutin och ingen av ”Bengan Boys” är tillgänglig så kanske...

Som sagt ska Andrésson få tid att bygga sitt landslag nu.

Resultatkraven måste sänkas.

Jag vill drista mig till att vi ska vara glada om Sverige tar sig till VM 2019. Till VM i januari 2017 är Sverige redan kvalificerat och kvalet till EM (2018 i Kroatien) ska i vanlig ordning inte vålla några problem även om det kan bli lite tajtare än på senare år. Playoff till påföljande VM är Andréssons sista uppdrag i det nuvarande kontraktet, som sträcker sig till och med sommaren 2018.

Fixar man det ska han givetvis få förlängt till minst 2020.

Tanken nu måste vara att Andrésson ska få jobba långsiktigt, mot hemma-EM 2020 och OS 2020.

Eller hoppas förbundet att Ljubomir Vranjes är tillgänglig 2018?

Glöm inte vad landslagschef Tjernberg svarade på min fråga i somras i fall Vranjes var avskriven:

– Ja, för den här gången.

Som jag varit inne på tidigare så är Jim Gottfridsson min givne lagkapten efter Tobias Karlsson.

Andra spelare som behöver ta större roller nu, likt Källman gjorde sent i sin landslagskarriär, är Andreas Nilsson, Mikael Appelgren, Viktor Östlund, Niclas Ekberg, Mattias Zachrisson och Jesper Nielsen. Ja, även ungtupparna Lukas Nilsson och Jerry Tollbring.

Det är de här spelarna som ska bilda stomme i Andréssons nya landslag.

Gärna ihop med Kim Ekdahl Du Rietz – och Källman i nån roll.

Publicerad: