Kalla om #metoo: Det finns igenkänning

Allt fler målar bilden av ett utbrett samhällsproblem med en vardag av sexuella trakasserier och övergrepp. Och #metoo-kampanjen har inte undgått det svenska skidlandslaget.

– Nog finns det igenkänningsfaktorer, säger Charlotte Kalla.

– Jag hoppas verkligen att det kan bli en förändring, säger Anna Haag.

Den allt mer omfattande #metoo-kampanjen, där i synnerhet kvinnor delar sina upplevelser av sexuella övergrepp, har redan fått flera idrottsprofiler att ta bladet från munnen.

Det som nu händer är ett viktigt synliggörande av ett stort problem, säger flera kvinnliga åkare i det svenska skidlandslaget.

– Nog finns det igenkänningsfaktorer när man börjar läsa om det, säger Charlotte Kalla.

– Jag har inte grottat ner mig i mina tankar och hittat specifika situationer så, men det är värderingar och normer i samhället i stort som är grejen. Jag har inte funderat på att vara en del i den kampanjen, men jag är glad att ämnet lyfts.

Flera profiler har berättat

Tidigare alpinstjärnan Anja Pärson har berättat om hur hon helt slutade att gå på uteställen eftersom "det blev en vardag att män tog sig friheten att pussa på mig när de ville ha en bild". Och i söndags valde Gunilla Axén, tidigare högt uppsatt chef på Svenska fotbollförbundet, att berätta om hur hon blev tafsad på under jobbmiddagar och att flera tidigare landslagsspelare skickade penisbilder till henne.

Även världsstjärnor som den olympiska mästaren i gymnastik, amerikanskan McKayla Maroney, har på Twitter berättat hur hon blev utsatt för sexuella övergrepp av en landslagsläkare.

– Det är jätteviktigt att det lyfts, men jag tycker att det är tråkigt att det ska till en kampanj för att det ska bli en förändring. Så långt ska det inte behöva gå. Man ska ha rätt att säga ifrån utan att man ska behöva ha en kampanj i ryggen, säger Anna Haag.

På en del plan är längdskidåkningen betydligt mer jämställd än andra idrotter. Intresset för dam- och herråkare tycks relativt balanserat och sedan 1995 är prispengarna i världscupen desamma oavsett kön.

– Här har kvinnor och män faktiskt lika hög status. Det gör att jag har det ganska bra. Jag hoppas att sättet längdskidorna jobbar på kan sprida sig också till andra sporter, och skapa en värdegrund att alla ska ha lika stor respekt, oavsett kön, säger Anna Haag.

”Behöver få in fler kvinnor”

Att hävda att det är en sport utan problem är dock att dra det för långt.

– Definitivt. Här handlar det bland annat om att man borde försöka få in fler kvinnor i Fis (internationella skidförbundet) och fler kvinnor som ledare. Men jag personligen har inte sett det som ett problem att vi har manliga ledare.

Några specifika fall där hon själv har utsatts för trakasserier kan hon inte påminna sig. Hon erkänner samtidigt att det kan handla om att vissa beteenden normaliseras, och att hon därför inte har uppmärksammat dem. Som kommentarer på sociala medier.

– Där har jag mer sett hur folk skriver på andras konton. Men antagligen har det också passerat i mitt flöde utan att jag har sett det.

Både hon och landslagskollegan Ida Ingemarsdotter konstaterar också att skidåkare, liksom friidrottare, har en särskilt utsatt position.

– Jag menar, som längdåkare åker man runt i kroppsstrumpa, så jag tror att det här är en viktig sak att lyfta – hur man ser på varandra. Alla har vi en integritet och det är viktigt att man inte kränker den, säger Ida Ingemarsdotter.

– Vi som tävlar i tajta trikåer, vi kan bli väldigt utsatta utifrån hur vi ser ut och man kan få kommentarer för det, säger Anna Haag.

Haag, Ingemarsdotter och Kalla påpekar samtliga att det inte är ett problem som ska hanteras av idrotten ensamt.

– Jag tror att debatten är otroligt viktig både inom idrotten och i hela samhället – att det uppmärksammas och blir diskussion kring det. Sedan tror jag inte att det kommer att göra så att allting vänds, och att problematiken försvinner. Det tar tid att göra förändringar, säger Charlotte Kalla.

– Men det här är ett steg i rätt riktning.