Laul: En match med två vinnare

GÖTEBORG. Ett dansk lag med en norsk tränare åkte till Sverige för att ta sig vidare i Europa.

Slaget om Skandinavien blev en fotbollsmatch med två vinnare.

När Blåvitt väl slickat såren efter 2–1-förlusten mot FCK kan de värdera prestationen högt och ta med energin in i den allsvenska säsongsavslutningen.

Följ ämnen
IFK Göteborg

Temperaturen i Göteborg inför Europa League-kvalet på Ullevi?

36,2 grader.

Åtminstone min egen då vi journalister som bevakade matchen fick ta tempen vid entrén, kränga på oss munskydd och sprita händerna innan vi släpptes upp på läktaren. Där placerade Blåvitts kommunikationsansvarige Marcus Modéer ut oss med två meters noggrant uppmätt mellanrum.

Göteborgs-Postens utsända hann knappt slå sig ner innan de brutit mot reglerna varpå presschef Modéer fick peka med hela handen igen.

Även på planen var det tydliga direktiv.

Nye tränaren Roland Nilsson startade som han avslutat mot Falkenberg: med en 5–3–2-formation. När FCK satte Mattias Bjärsmyrs backlinje under press ekade Nilssons stämma längs de folktomma bänkraderna:

– Skicka!

Kunde inte missförstås

Budskapet gick knappast att missförstå: mot det namnkunniga danska motståndet handlade det inledningsvis om att hålla bollen så långt från eget straffområde som möjligt. Det blev nämligen ofta farligt när FCK hittade in där. Giannis Anestis blixtrade till med en reflexräddning på ett närskott efter någon minut, och fler räddningar skulle det bli. Anestis var Blåvitts bäste spelare och målvakterna räknas ju också.

Efter en jobbig kvart lyckades Göteborg flytta upp positionerna och kunde starta försvarsspelet tidigare, men det förutsatte att ingen fuskade: IFK fick jaga, jaga och jaga boll.

Jaga ännu mer.

Jaga lite till.

Det var det som krävdes för att hålla spelet uppe mot en i grunden snabbare, bättre, rörligare och bollskickligare motståndare. Men det fungerade.

Bäst på att ge Blåvitt längre perioder av bollinnehav var Tobias Sana. Samma Sana som emellanåt kan tyckas kladda för mycket på bollen i allsvenskan gav nu Blåvitt möjlighet både att vila med boll, men framför allt ta sig fram på högerkanten där Alexander Jallow spelade modigt och respektlöst mot svenske landslagsbacken Pierre Bengtsson.

Wernbloom fixade gula

0–0 i halvtid, Pontus Wernbloom hördes mycket, syntes mindre, tog luftduellerna mot FCK:s mittbackar, men lyfte sällan från marken, förutom när han förstärkte (eller filmade …) fram ett gult kort först till FCK:s speluppläggare Carlos Zeca, sedan till högeryttern Rasmus Falk.

För att överleva i Europa krävs just sådana små knep, det vet Pontus Wernbloom bättre än de flesta.

Framför allt handlar det ju om – på den här nivån – att inte göra enkla misstag för då blir du straffad.

Efter 50 spelade minuter hade Blåvitt inte bjudit FCK på något onödigt slarv i fel läge.

Efter 60 minuter – fortfarande samma sak.

Efter 70 minuter höll Blåvitt ståndet mot FC Köpenhamn, för att citera sändande mediabolags potente tv-expert Tobias Hysén.

FCK som gjorde misstaget

I stället var det FCK som gjorde misstaget. Mittbacken Victor Nelson kom fel som näst siste man, Alhassan Ysuuf var uppmärksam och frispelade matchens blåvita förgrundsfigur Tobias Sana som iskallt chippade bollen i mål över landslagskeepern Karl-Johan Johnsson.

I tio minuter var IFK Göteborg vidare till den näst sista hållplatsen innan Europa League-gruppspelet, men kanske hade det gått för bra och för enkelt för plötsligt small det gånger inom loppet av två minuter i Blåvitts straffområde. FCK var i kapp och förbi, vad fan hände?

Det är klart att det går att peka på detaljer i Göteborgs försvarsspel, och visst borde Blåvitt ”skickat” mer och” jagat” bättre även sista kvarten. Samtidigt fanns en allt mer desperat motståndare på planen som vred på med det de hade och lite till.

Coachen Ståle Solbakken skrek och gestikulerade som en vansinnig längs sidlinjen, och engagemanget gav resultat då norrmannens inhoppare Robert Mudrazija gjorde första målet och slog hörnan till det andra.

Rättvist och logiskt

Det var inte orättvist, det var inte ologiskt, men det betyder inte att det var dåligt av IFK Göteborg. Det är helt enkelt ett resultat som speglar styrkeförhållandena. Blåvitt höll på att besegra ekonomins lagar den här gången, men när Solbakken bytte in målskytten Mudrazija kunde Nilsson bara svara med Sargon Abraham, typ. Det är skillnad på trupp och trupp.

En sak råder det inget tvivel om: Roland Nilsson har på kort tid organiserat IFK Göteborg försvarsspel klasser bättre än det varit tidigare.

Vi pratar om ett lag som släppte in första målet i 13 av 18 allsvenska matcher innan Nilssons tillträde, men som nu hållit nollan mot Falkenberg, sedan följt upp med ett skyddat mål i 82 minuter mot självaste FC Köpenhamn.

IFK Göteborg har fortfarande mycket kvar att jobba med vad gäller den offensiva slagstyrkan, men att ”Rolle” redan kommit så här långt med försvarsspelet på så kort tid bådar gott för IFK Göteborgs vidare öden och äventyr.

Blåvitt må vara utslagna ur Europaspelet, men det är efter en insats som höjde temperaturen inför lagets allsvenska fortsättning. Även om det kanske är en klen tröst i förlustens stund.

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.